Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA TYSKA HANDELSPOLITIKEN
ändamål föreslogs i skrifvelsen nedsättande af en stor kommission, som
skulle ega att underkasta hela tulltarifen en genomgripande revision.
Förbundsrådet beslöt den 12 december tillsättandet af denna
»Tarifkommission», dock med uteslutande af de fraser i rikskansle
rens motivering, som häntydde på ökadt skydd för den inhemska pro
duktionen. Hvad frihandelspartiet sålunda vann på papperet, förlorade
det dock i verkligheten, ty listan på de af de särskilda staterna ut
sedda 15 medlemmarne i kommissionen visade en afgjord öfvervigt
(13 mot 2) för skyddssystemets anhängare. Exc. von Yarnbuler blef
kommissionens ordförande. Den i mer än tjugo år tillbakasatta wiir
tembergiska handelspolitiken hade fått främsta rummet i det tyska
rikets rådslag om tulltarifen.
Här Tulltarif-kommissiouen den 27 december sammanträdde, hade
den redan erhållit sin instruktion uti en ny skrifvelse från rikskan
sleren, det bekanta brefvet af den 15 december. Det kan ej förvåna,
att denna skrifvelse väckte uppseende öfver Europa och gjordes till
föremål för ändlösa anfall i den tyska pressen; flere af dess utflygter
på den politiska ekonomiens område framkallade en kritik, som kora
att erinra om den akademiska ventilationen af afhandlingar »pro exer
citio». Men det hör aldrig förloras ur sigte, att äfven i denna skrif
velse hufvudvigten uttryckligen lägges på något helt annat än skydds
systemet. »I första rummet står för mig intresset för den finansiela
reformen» säger rikskansleren. Såsom flere gånger förut, betonar han,
att »förutsättningen för denna reform är ökandet af de indirekta skat
terna», men han tillägger nu: »om möjligt, minskandet af de di
rekta». En nyhet i det nu framlagda programmet är likväl fordran
på »allmän tullpliktighet». Det är nu ej längre, såsom under åren
1875—77, en intensivare beskattning af några få öfverflödsvaror som
planen innebär, utan tullpliktighetens utsträckning till så stor mängd
som möjligt af förbrukningsartiklar. Rikskansleren har öfvertygat sig
därom, att en utsträckning af tullpliktigheten skall bereda statskassan
betydande inkomster utan att vålla nämnvärda svårigheter för tullbe
handling eller handelsrörelse.
Det är från denna nya finansiela grundsats man ledes öfver
till programmets protektionistiska del. Märklig är sjelfva öfvergången:
»så länge de flesta af de länder, å hvilka vår handel är anvisad, om
gifva sig med tullskrankor och sträfva att öka desamma, synes det
mig berättigadt och af nationens ekonomiska intresse påkalladt att vid
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
