Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH DESS BETYDELSE FÖR DE NORDISKA LÄNDERNA.
tillgodoseendet af rikets finansiela behof icke låta sig hållas tillhaka af
oron för att på samma gång de tyska produkterna skola erhålla ett
ringa företräde framför de utländska». Som man ser, är det här icke
en hänförd protektionist, som uppställer handelspolitiska regler, utan
en financier, som delar med sig.
Derefter kommer en diatrib, som innehåller en ursäkt, snarare än
ett försvar, för skyddssystemet, men förknippar denna ursäkt med ett
vilkor, hvars uppfyllande helt visst skulle hafva stält rikskansleren i
frihandlarnes leder. »Skyddstullar för enstaka industrigrenar», säger
furst Bismarck, »verka, i synnerhet när de öfverskrida det af finans
behofven föreskrifna måttet, såsom ett privilegium, och möta från de
icke skyddade näringarnas målsmän det motstånd, som hvarje privile
gium framkallar. Men en sådan motvilja skall icke kunna träffa ett
tullsystem, som, inom gränser bestämda af det finansiela intresset, förlä
nar hela den inhemska produktionen ett företräde framför den utländ
ska. Ett sådant system skall på intet håll verka tryckande, emedan
det fördelar sig likraässigt öfver alla nationens produktionsgrupper.»
Några rader längre fram antydes ock, att ett sådant system innebär
tullar af 5 ä 10 % af värdet.
Denna tanke är, som bekant, icke ny; men vi skola se, huru furst
Bismarcks nya bundsförvandter visste att modifiera dylika afsigter,
som ju i många fall hafva föga gemensamt med den praktiske pro
tektionistens yrkanden.
Slutligen kommer dock furst Bismarck att tänka på hvad han
kallar »det mindretal af befolkningen, som öfverhufvud icke produce
rar utan blott konsumerar och som genom ett skyddstullsystem sken
bart förfördelas». Detta mindretal har efter hans åsigt intet att be
klaga sig öfver, ty i sjelfva verket träffa skyddstullarna dem icke.
Skrifvelsens senare afdelning sysselsätter sig vidlyftigt med bevisnin
gen för denna sats; man skulle vilja antaga, att rikskansleren åt den
samma endast egnat en mera flygtig uppmärksamhet.
Den stora Tarifkommissionen fullföljde oförtrutet i trenne månader
sitt mödosamma värf, och redan den 13 april kunde den kejserliga
regeringen för riksdagen framlägga ett fullständigt förslag till lag om
tulltarifen. I
Den allmänna tullpliktighet, som rikskanslereu i fråga satt, var
här, om icke fullständigt, dock tämligen väl genomförd. Af förut
tullfria artiklar, uppgående enligt 1875 års handelsstatistik till ett vid
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
