Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH DESS BETYDELSE EÖR DE NORDISKA LÄNDERNA.
undra näringars omedelbara intressen, framträdde från dessas sida ett
motstånd af mera allvarlig art.
Bland de näringsintressenter, som kände sig berörda af de före
slagna spanmålstullarna, voro i främsta rummet mjölnarne ocb malt
tillverharne. Mjölnarindustrierna i Westphalen och i Sachsen anförde
i talrika petitioner till riksdagen, att spanmålstullarna skulle hindra
införsel af ungerskt, rumäniskt och böhmiskt hvete, hvilket vore oum
bärligt för deras storartade tillverkning af mjöl, hvaraf exporten isyn
nerhet till Belgien och England vore särdeles liflig. Så vida tullsatserna
ej skulle vålla en fullständig ruin för de stora qvarnverken, erfordrades
åtminstone en betydlig drawback (af 150%) för den utförda produkten,
och denna utan identitetsintyg. *
Ännu lifligare protesterade mälterierna i Syd- och \7äst-Tyskland
mot det förhållande mellan korn- och malttullar, som regeringen före
slagit: 0,50 mk tull för korn och 1,20 mk för malt. Då de utländska
mälterierna hade en bestämd öfvervigt öfver de inhemska, erfordrades
till de senares skydd en tullsats af minst 2,5 omk pr 100 kilo. An
norlunda tedde sig däremot samma förhållande för Tysklands mäktiga
och vidt utgrenade hryggareintresse, som genom ännu talrikare petitio
ner till riksdagen sökte ådagalägga, att det nya systemet skulle bringa
förderf öfver en af landets naturligaste näringar. De anförde å sin
sida, att då af 130 vigt-enheter korn vunnos 100 vigt-enheter malt, vore
den efter korn tullen (50 pf.) riktigt afpassade malttullen allenast 70
pf., i stället för de af regeringen föreslagna 120 pf., hvilka åt malt
fabrikationen förunnade ett obehörigt skydd, som ovilkorligen måste
skada de dessutom af den föreslagna förhöjningen i ölskatten hotade
bryggerierna. Den i fråga satta förhöjningen i tull på öl kunde så
mycket mindre ersätta denna förlust, som de tyska bryggerierna all
deles icke behöfde skydd på inhemsk marknad, hvilken de beherrskade,
men däremot med sin export af omkring 1 million kilogr. måste be
tydligt lida af produktionsvillkorens fördyrande. Ännu närmare berör
des samma intresse af humletullen, hvilken regeringen ville höja från
10 till 20 mk. Under det nämligen den befarade förhöjningen i malt
priset var af mindre betydelse för just de största och vigtigaste bryg
gerierna, hvilka vanligen hade egna mälterier, träffades de däremot
alla af en tullsats å humle, hvilken för de bättre sorterna väl endast
utgjorde 3 å 5 %, men för de sämre 50—75 % af värdet. Man frågade
från detta håll med en viss skärpa, hvartill en tullförhöjning skulle
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
