Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA TYSKA HANDELSPOLITIKEN
lands belägenhet i Europas midt och vid gränsen af tvänne stater,
som årligen kasta en stor kvantitet spanmål på verldsmarknaden, ut
vecklat sig på ett alldeles egendomligt sätt. Den vida största delen
af den spanmål, som vi införa från Ryssland, Österrike, Rumänien, föra
vi åter ut till andra länder, isynnerhet England. Königsberg hade
1877 från Ryssland och Polen en införsel af 11,264,000 centner, hvar
af nästan altsammans åter utfördes till England (4 miil. centner), till
Holland, Frankrike, Norge, Sverige och Italien. Danzig införde samma
år 7,760,000 centner till största delen från Ryssland, Stettin 6,320,000
centner dels från Ryssland, dels från Galizien, Ungern och Rumänien,
och för bägge dessa städer uppgår exporten till i det närmaste samma
belopp.»
»Vore nu vidare denna in- och utförsel endast en transito-rörelse,
skulle visserligen, då de i fråga varande tullsatserna ej afse transito
varor, vårt intresse föga af desamma beröras. Men vår spanmålshandel
är icke en transito-rörelse, den är en verklig spanmålsförädlings-indu
stri. Den spanmål, som till våra hamnar på järnväg eller sjöledes in
föres, upplägges här i magasin ej blott till förvaring utan till en för
dess säljbarhet mycket väsentlig bearbetning. Det ryska hvetet måste,
såsom i sig sjelft ganska orent, i de tyska magasinen sorgfälligt rensas
med tillhjelp af complicerade maskiner, dess sämre kvaliteter blandas
med bättre tyskt hvete, eller ock tvärtom, till vinnande af en medel
god vara, för hvilken i utlandet visat sig stor begärlighet. Likaså
består det öfver Östersjön utgående »hvita hvetet» till hälften af preus
siskt till hälften af polskt hvete, och på samma sätt behandlas äfven
den från vårt inland oss tillförda rågen. Det för vår spanmålshandel
vigtiga, säger Stettins »Kaufraannschaft», är att ständigt kunna erbjuda
våra skotska, engelska, skandinaviska kunder en vara af konstant
medelgod beskaffenhet, och, vid de olika skördeförhållandena under
olika år, vore det omöjligt att med säkerhet vinna detta resultat, om
vår tillförsel hemtades allenast från ett land eller en provins; vi äro
därför sedan lång tid tillbaka hänvisade därtill, att från åere olika
länder hemta vårt förråd, för att efter behof lämpa den blandning af
olika sorters spanmål, som ensam förvissar om en genomsnittskvalitet
för vårt allmänt kända röda Stettiner-hvetc. Efter 1876 och 1877 års
skörd måste våra spanmålshandlare hemta stora kvantiteter godt och
tort hvete från Rumänien och Ryssland, för att göra det sämre och
våta inländska hvctct dugligt för export. De kunde köpa och expor-
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
