Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY NORSK TENOENSDIKTNING.
fall hade spöket, som skrämde henne från lifvet, kommit lika väl och
med samma påföljd, men icke som en vålnad af den döende, utan så
som skräckbilden af de sorgliga strider mellan konungahusens fränder,
på hvilka häfderna äro så rika. Och hade hennes blick riktats på
framtiden, hade säkert hennes blod isats vid föreställningen om andra
eländen, embetshungrige, intrigerande, oppositionslystna kungasvågrar,
elaka, intrigerande drottning-tanter med mera dylikt. I ingen hän
delse hade hon annat att göra än att dö.
Det skulle icke hafva skadat hr Bjørnsons diktarskap, om han
med allvar sökt att för sig klargöra de gränser, inom hvilka den så
kallade skaldeingifvelsen har rätt att röra sig. Han är ju själf nu
mera vorden ett sanningsvitne ; hvarför är han då så likgiltig för den
sanning, som ligger i verkligheten? Har det väl någonsin fallit honom
in, att de konventionella former, i hvilka han ser blott lögner, genomgå
all historia, mången gång skenbart innehållstommare än de fiktioner
vårt slägte har under sina ögon, men ändå städse gömmande i det
förtorkade skalet någon kärna, som det är forskarens, filosofens och
skaldens förenade uppgift att lägga i dagen? Det är stor synd att
han icke läst flere af »Amerika-brevene»; de skidle helt visst hafva
lärt honom, huru den utvandrade nordbon tänker sig konungens per
son helig, om han tillbad honom såsom en fetisch och en ofelbar
påfve, eller om han icke snarare älskade att i den helgd, som omgifver
tronen, sammanfatta majestätet af den samfundsordning, under hvilken
han uppväxt, och hvilken vi aldrig sport, att han äfven under stjern
baneret betraktat annorlunda än med tillgifvenhet och vördnad. Han
skulle hafva erfarit, att äfven i republiker gifves det en statslyx, för
att icke säga en statshumbug, som också kan vara »forbannet dyr»,
liksom »forbannet chikaneus», och att det icke är fullt riktigt, då han
låter Flink göra lögnen till skilnad mellan de båda statsskicken. Koll
»A, der er, skam, nok af løgn i republikken med!» Flink »Javist; men
den er ikke institution! He, he, he!» Ar han så säker på det?
Må han då litet bättre läsa »Amerika-brevene», eller än bättre hvad
det landets ädlaste och mest upplyste skriftställare hafva att vitna i
saken. Man skulle sannerligen icke göra illa, om man anslogc ett
dubbelt digter-gage, med vilkor för stipendiaten att studera sannings
politiken i Förenta Staterna.
Hr Bjørnson kunde också af dessa bref få lära, om det icke äfven
på andra sidan Atlanten »hurraes, brøles, bukkes, skrabes», under stun
dom för individer af ganska tvifvelaktigt sedligt värde, ifall han ej
redan på närmare håll haft tillfälle att lära känna storheter af icke
kunglig börd, för hvilka sådana bullrande hyllningar äro så kära, att
de icke ens försmå tillräkna sig hurrande, skrål, stampning, illumina
tioner och festtåg, ämnade åt helt andra än dem sjelfva. Ännu en
upplysning kunde han hafva fått i fråga om den prisade sociala jäm-
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
