- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1880 /
70

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NY NORSK TENDENSDIKTNING.
behöfva uppehålla oss. Ett annat förhållande är med Magnhild, skrif
ven, om vi ej misstaga oss, för »Deutsche Rundschau», hvilken äfvcn i
det afseendet sökt likna sin franska förebild, att den innehåller en
afdelning för noveller. Det är med en högst egen, långt ifrån an
genäm känsla, som man jämför tonen i denna berättelse med tonen
i hr Bjørnsons äldre »Fortællinger». Var det den en gång väckta san
ningsdriften eller det upphöjda medvetandet att arbeta i verldslitera
turens tjänst, som inspirerade hr Bjørnson att lyfta vingarna till en
djärfvare flygt och ropade i hans öra detta förrädiska paulo majora
canamus, hvilket kommit så mången rikt begåfvad ande att misstaga
sig om sin kallelse? Altnog: hr Bjørnson tycks äfven här hafva velat
sätta ett samhällsproblem under debatt, och hvilket kunde vara lämp
ligare för en följetons behandling än den för samfundets väl så djupt
vigtiga frågan, huru en man och en kvinna rätt skola älska hvarandra?
En flicka af allmogen, hvilken ensam räddades, då ett bärgskrcd
ödeläde hennes hem och begrof alla hennes anförvandter, upptogs i
prestfamiljen och fick dela uppfostran med husets döttrar, men hvar
dagslifvets enformighet tryckte henne, och hon rufvade dystert inom
sig öfver de ord hon hört vid föräldrarnes jordfästning: »Hvortil er
hun bestemt?» En handtverkare, gammal, ful och förslagen, men
mångberest och kvick, kommer i huset för att göra sadelraakarearbete.
Han roar Magnhild med berättelser om främmande länder och fyller
hennes fantasi med nya bilder; han är rik, och när han omsider före
slår henne att taga henne till hustru, glider hon, oaktadt den mot
vilja han ingaf henne, snart sagdt viljelöst i hans våld. Hennes
drömmar gå som förr öfver hafvet till något främmande och stort.
»Men giftermålet? Det skød hon i slige stemninger fra sig som en
overgangsbro, der drages i land, når den er brugt». Der ha vi
kärnpunkten: det visar sig, att författaren denna gång gjort studier,
om än blott af vissa franska romaner, och verkan af denna lektyr
visar sig än påtagligare, när man, just sedan Magnhild anländt till
det nya hemmet, hör henne i det gemensamma sofrummet bullra
med flyttningen af möbler, som förmodligen stodo för nära hvarandra.
Äktenskap till formen, som icke äro äktenskap, och äktenskap
utom formen, hvilka, till och med när de sönderbryta andras lag
helgade form, ändå mena sig vara verkliga äktenskap, äro outtömliga
ämnen för den senromantiska skolan i Frankrike och andra romaniska
länder, där den från de hedniska romarne kvarlefvande familjerätten
och den romersk-katolska kyrkans lära om äktenskapets oupplös
lighet gifva detta sorgligt vidriga ämne ett slags berättigande, I
det norra Europa och hos dess protestantiska befolkning har denna
literatur blifvit upptagen, dels som en modesak, dels på grund af
den mästerliga psykologiska analys, som i förening med det fängslande
framställningssättet gör sig gällande hos en stor mängd arbeten af
70

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:15:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1880/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free