Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JURAFORMATIONEN PÅ BORNHOLM.
nytt och för de llesta väl temligen oväntadt ljus öfver Bornholms
»kolförande bildningar», hvilka väl hittils temligen allmänt ansetts mot
svara Skånes. Att så icke är fallet, är emellertid resultatet af förfat
tarens undersökningar öfver faunan.
Örsted, Esmarch och Forchhammer bereste ön åren 1818 och 1819,
hvarvid de »egnade särskild uppmärksamhet åt den därstädes förekom
mande stenkolsförande bildningen», hvilken de då trodde tillhöra den
egentliga stenkolsformationen. Senare (1826) sökte Pingel göra troligt,
att »Bornholms kol och gröna sand» tillhörde wealdenbildningen. Åren
1835 och 1837 blef formationen ånyo föremål för Forchhammers behand
ling. hvarvid han kom till det resultat, att den snarast vore att hänföra
till lias, i likhet med Skånes kolbildningar, hvilka enligt F. bestämdt
öfverensstämde med Bornholms. Sedermera (1837) ansåg dock F., att
endast den järnhaltiga sandstenen m. m. motsvarade formationen i Skåne,
under det att den öfre järnfria afdelningen skulle i Sverige fullkomligt
saknas. Den nämnda »jernkulformationen» räknas till lias och de
äldsta underafdelningarna af jurakalken. Ännu senare (1863) för han
Bornholms kolförande formation, med hvilken han anser den skånska
likartad, till äldre jura, och paralleliserar den med »den vid Scarborough
i Yorkshire förekommande kolbildningen, som hvilar på Lias, hvilken
afdelning tyckes helt och hållet saknas i Skandinavien». »Efter under
sökning af faunan kom v. Seebach (1865) till det resultat, att Born
holms kolförande formation sannolikt motsvarar Bathooliten och är
samtidig med de pelagiska bildningar, som representeras af block med
Avicula echinata på nordtyska slätten, Cornbrash i nordvästra Tyskland
och de klassiska, fyndorterna vid Bath och Minchinhampton». »Angelin
anser den kolförande formationen på Bornholm identisk med den i
Skåne förekommande och räknar bägge till Infra Lias».
Det material, hvarpå författarens undersökningar grundats, utgöres
till »den vida vigtigaste och betydligaste delen af de stuffer med djur
fossilier, som tillhöra Köpenhamns Mineralogiska Museum», hvartill
komma Naturhistoriska Riksmusei samt Sveriges Geologiska Under
söknings samlingar; dessutom har författaren af läroverksadjunkten M.
Jespersen i Rönne erhållit till sin disposition åtskilliga djurfossilier
samt själf slutligen äfven insamlat något material.
»Med de upgifter, som för närvarande stå till buds om de förste
ningsförande bärgarternas förekomst i fast klyft, deras utbredning och
ömsesidiga lagringsförhållanden, synes det vara omöjligt att lämna en
fullt tillfredsställande utredning af lagerföljden inom Bornholms kol
förande formation och de underafdelningar, som möjligen kunna däri
urskiljas. Formationen tyckes emellertid ej kunna uppfattas såsom
bildande ett enkelt tråg, enär bärgarterna i nordvästra och sydöstra
delen äro hvarandra så olika i petrografiskt hänseende. Ser man på
molluskarternas utbredning inom formationen, så synes för närvarande
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
