Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JURAFORMATIONEN PÅ BORNHOLM.
knappast någon anledning förefinnas att urskilja flera olika forstenings
förande horisonter, om det också å andra sidan må medgifvas, att fau
nan varierar ej obetydligt i de olika bärgarterna».
»Man har allmänt ansett, att de kolförande formationerna i Skåne
och på Bornholm motsvarade hvarandra, åtminstone har ej antydts att
faunan i bägge skulle vara olika». Bornholms järnfria kolformation
skulle dock sakna representant i Skåne. Denna, innehållande land
växter om hvilka intet är bekant är yngre än Bornholms järn
haltiga kolformation med marina mollusker. De limniska och de ma
rina bildningarna intaga således på Bornholm, i förhållande till hvar
andra, ett omvändt läge emot hvad de göra i Skåne. Men mellan de
marina bildningarna på båda ställena visar sig ingen öfverensstämmelse;
endast två arter äro gemensamma och de respektiva faunornas hela
karakter är helt olika. Ingen enda rätisk art är ännu på Bornholm
funnen; af de arter, som icke äro för ön egendomliga, tillhöra några
äldre liasbildningar, under det att andra däremot äro utmärkande för
mellersta lias. Men några af de förra äro måhända blott varieteter af
sådana arter, som annars finnas i mellersta lias, och på det sättet återstå
endast två för äldre lias utmärkande arter, under det att de öfriga sex
tala för mellersta lias, hvarvid särskildt framhälles, »att ingen art öfver
skrider gränsen upåt» för denne senare. Författaren »tvekar därföre ej
att, afvikande från Forchhammers och v. Seebachs mening, uttala, att
Bornholms kolförande formation på grund af dess fauna närmast bör
anses motsvara mellersta Lias i det öfriga Europa, om det också ännu
icke har lyckats, att parallelisera den med någon eller några bestämda
zoner».
Af djurarter beskrifvas följande:
Af vertebrater en bikonkav kota samt några tänder af fiskar, vis
serligen ej till arten bestämbara, men troligen tillhörande slägtena
Saurichthys, Acrodus och Hybodus. Af cephalopoder Belemnites conf.
acutus Miller; af gastropoder Pleurotomaria expansa Sow., Patella sp.,
Dentalium sp.; af conchiferer trenne obestämbara arter af Pecten, Li
mea acuticostata Miinst., Avicula inaeqvivalvis Sow., Avicula sinemuri
ensis d’Orb., Cucullæa cypriniformis n. sp., Leda subovalis Goldf., L.
bornholmiensis v. Seeb., L. texturata Terquem et Piette, Leda sp., Nu
cula sp., Tancredia securiformis Dunk., Cyprina cardioides n. sp., Car
dinia crassiuscula Sow., n. sp., Corbula sp.?, Pleu
romya Forchhammer! n. sp., Pl. tennis n. sp. Dessutom angifver för
fattaren, att flere ej närmare bestämbara bivalver förekomma, såsom ett
par stora Myacites former, hvarjämte v. Seebach anfört »en Inoceramus,
som i habitus liknar I. concentricus, 2 Astarte arter m. fl.» Fig. 41
och 42 visa »bivalver från bergart N:o 3 Plasle», utan att de närmare
beskrifvas. För den förstnämde af dessa skulle referenten vilja uttala
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
