Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA TYSKA HANDELSPOLITIKEN
ledningen för omdömet om den tyska tarifreformen. Allmänhetens
intresse för denna fråga bevittnas dessutom af en tidnings- och tid
skriftsliteratur, som lär vara oöfverskådlig, och af lärda och olärda
stridsskrifter, hvilka kunna räknas i hundratal. Vi skola bemöda oss
att sammantränga vår framställning till det allra väsentligaste.
Järn-enquéte-kommissionen förklarar, att samtliga tillgängliga upp
lysningar ådagalagt den tyska järnindustriens kännbara betryck, hvilket,
altefter den plötsliga och exempellösa lyftningen under åren 1872—74,
varit i ständigt tilltagande. Endast få, genom sina naturliga produk
tionsvilkor särdeles gynnade verk vore numera i stånd att utöfver ränta
å de i anläggningarna fastlästa kapital bereda sina egare någon vinst;
ett mindre antal nådde jämt och nätt upp till skälig ränta; det stora
flertalet arbetade utan finansiel framgång eller rentaf med direkt förlust.
Kommissionen hänför i främsta rummet detta förhållande till det
stora och häftiga omslag, som under senaste år inträdt i afsättningsvil
koren och konsumtionen. Intill 1869, säger kommissionen, höll den
tyska järnindustrien tämligen jämna steg med den inhemska förbruk
ningen, hvilken 1869 skattades till 29 millioner centner, under det järn
tillverkningen uppgick till 28,2 mili. centner. Ett alldeles nytt förhål
lande inträdde, då från och med 1871 den inhemska förbrukningen
plötsligen stegrades sä, att den, från att 1866 —69 utgöra i medeltal 66
skålpund pr invånare, året 1873 tog i anspråk 144,7 skålpund pr invå
nare. Följden häraf var först, att, oaktadt den inhemska järntillverknin
gen det nyförvärfvade Elsass-Lothringen inräknadt år 1873 uppgick
till 43 mill. ctr., måste för behofvens tillfredsställande anlitas en import
af 14,8 mill. ctr. Därmed inträdde emellertid reaktionen: förbruknin
gen gick ånyo nedåt intill 79 skålpund pr invånare 1877, och den in
hemska tillverkningen uppnådde under åren 1874—77 i medeltal allenast
38 mill. ctr. Ännu betydelsefullare voro ryckningarna i prisförhållan
dena för denna industri, då spegel- och bessemer-tackjärn, som 1869 be
tingade 88 mark och är 1873 ej mindre än 171 å 188 mark, åter ned
gått, år 1877, till 69 mark, då stångjärnet vid samma tider såldes för
resp. 161 å 202, 285 ä 352 och 123 å 148 mark, och då stålskenor, som
år 1861 stodo till 240 å 271, år 1873 bragts upp till 369 å 390, men
1877 sjunkit ända ned till 140 å 171 mark.
Den märkliga omständigheten, att, trots ett sådant prisfall å järn
industriens produkter, den inhemska produktionen dock i sä jämförelse
vis ringa män aftagit sedan året 1873, denna omständighet hade inför
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
