Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH DESS BETYDELSE FÖR DE NORDISKA LÄNDERNA.
kommissionen förklarats hufvudsakligen däraf, att de industriela verkens
egare isynnerhet sådane som hemtade råmaterial ur egna grufvor
omöjligen kunde utan fullständig ruin inskränka sin produktion, att de
därför föredrogo att, om äfven med någon förlust, fortfarande producera
för export till utlandet hvad de, till följd af utländsk konkurrens å in
hemsk marknad, icke kunde afsätta hemma. Tillika var naturligtvis af
sakförståndige framhållet, hurusom ett billigt afseende på arbetarebefolk
ningens öde tvingade järnverksegarne att fortsätta äfven en förlustbrin
gande tillverkning. För öfrigt fäste inför kömitén de sakförståndige
uppmärksamheten därå, att öfverproduktionen vore en allmän företeelse
inom hela verlden, att en inskränkning af Tysklands tillverkning således
icke skulle hafva någon påföljd af ökade pris ä den inhemska mark
naden, utan endast bereda ett större utrymme för de oerhörda kvanti
teter af järnprodukter, som främmande länder hade att bjuda. Till stöd
för denna sin uppfattning hänvisade de naturligtvis på de billigare pro
duktionskostnaderna i England och de billigare transportkostnaderna där
ifrån, isynnerhet till ost- och nordkusterna af Tyskland, hvaröfver alt
vidlyftiga beräkningar framlades. Genom förbättringar i tillverknings
metoderna stode härutinnan intet att hjälpa för de tyska järnverken, enär
de redan befunne sig på höjdpunkten af sin tids teknik, och i hvarje fall
numera skulle sakna förmåga af de uppoffringar, som erfordrades för att
tillgodogöra sig ifrågakommande större förbättringar i tekniken; minsknin
gen i driftkostnader vore redan bragt till det yttersta och likaså ned
sättningen i arbetslönerna, hvilken ej kunde fortgå till »hungerlöner».
Om man härtill fogar hänvisningen å utlandets, d. v. s. Rysslands, Öster
rikes och Frankrikes, höga tullsatser för tyskt järn, klagan öfver den i
Frankrikes acquits-å-caution medgifna utförselpremie för franska fabrikat,
den tyska industrien till men, och talet om nödvändigheten att låta det
främmande järnet till statskassan erlägga en afgift motsvarande den in
hemska järnproduktionens bidrag till statsutgifterna, så hafva vi i kort
het återgifvit de väsentligaste skäl, som efter kommissionens protokoll
och referat föranledt de sakförståndiges pluralitet, att såsom förutsätt
ning för en erforderlig prisförhöjning å järnprodukterna och såsom kom
pensation för utlandets gynnsammare produktionsvilkor, begära skydds
tullar af:
0,5 0 till 1 mark för tackjärn,
2 »3,50 » » stångjärn,
2 »3 » » gjutgods,
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
