Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT FOR FÆNGSELSVÆSEN.
arbetspremier erhållas, fångarne användas till utförande af uppdrag
utom anstalten o. s. v.), samt den vilkorliga frigifningen (fången för
sättes på fri fot under vilkor, att han iakttager ett ostraffligt och or
dentligt lefnadssätt, men han förblir under viss uppsigt och vid min
sta brott mot de vilkor, på hvilka friheten gifvits honom, återföres
han till straffanstalten och får där fortsätta sitt straff).
Det sista stadiet i det irländska systemet behandlas utförligt i en
ur Finska Juridiska Föreningens Tidskrift hemtad afhandling af E.
v. Knorring »Om den vilkorliga frigifningen». Jämte det förf:n redo
gör för uppkomsten af detta institut, utvecklar han dess betydelse
såsom den kraftigaste sporre till ansträngda bemödanden under hela
strafftiden och såsom det starkaste motiv till en lagenlig vandel un
der den farliga perioden närmast efter frigifningen. Härförutom med
delar utgifvaren dels det Rhcnsk-Westfaliska fängelsesällskapets peti
tion år 1877 angående en utsträckt användning af den vilkorliga fri
gifningen, dels ock i en särskild artikel några »Bemærkninger om den
vilkårlige løsladelse.»
I tvänne artiklar om »Betydningen af forebyggende bestræbelser
ligeoverfor forsømte børn» och om »De forebyggende bestræbelser
ligeoverfor brødefulde og forsømte børn» har tidskriftens utgifvare
behandlat ett ämne, som numera lyckligtvis öfveralt börjat omfattas
med lifligt intresse. Man har begynt inse, att det här öppnar sig ett
fält för brottets bekämpande, som utan all fråga är vida tacksammare
än det, som fängelseverlden erbjuder, och denna insigt har mången
städes framkallat storartade anläggningar, om hvilkas uppkomst, ut
bildning och verksamhet den senare af de bägge artiklarna meddelar
upplysning. Englands och Frankrikes straff- oeh förbättringsaustalter
för barn utgöra särskildt föremål för -en från franskan öfversatt artikel
af Ch. Lucas.
Tre större uppsatser behandla nordiska förhållanden. Inspektö
ren för fängelserna i Finland A. Grotenfelt har bidragit med en af
handling om »Penitentiära förhållanden i Storfurstendömet Finland»,
hvilken afhandling utgjort svar å ett af hederspresidenten för 1878
års internatiouela penitentiärkongress d:r Wines aflåtet cirkulärbref.
Direktören för Bodsfængslet i Kristiania R. Petersen meddelar en
»Udsigt over fængselsforholdcne i Norge», under det att tidskriftens
utgifvare skildrar »Fængselsselskaberne i Danmark». Från svensk
sida har hittills endast lemuats en berättelse om »Den Skandinaviska
Konferensen i Stockholm», d. v. s. de skandinaviske kongressmedlem
marnes särskilda sammanträden under den internationela penitentiär
kongressen. För kongressen i öfrigt lemnar utgifvaren en ganska
utförlig redogörelse. Det tal öfver fängelsereformens nuvarande stånd
punkt i den civiliserade verlden, hvarmed hederspresidenten öppnade
kongressen, är i öfversättning intaget in extenso.
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
