Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. J. BORELIUS.
endast sensationer, rent passiva tillstånd, och gifva följaktligen hvarken
medvetande om oss själfva eller om ett från oss åtskildt objekt; först
därigenom att vi låta handen röra sig utefter föremålet eller blicken
öfverfara det, uppstår perceptionen, hvilken följaktligen alltid är för
bunden med känslan af ett bemödande (effort), en viljeakt. Häraf slöt
Biran, att perceptionen och öfver hufvud det medvetna själslifvet icke
är, såsom Condillac hade antagit, endast ombildade sensationer, utan
förutsätter en från sensationen väsentligen och specifikt åtskild verk
samhet. Skilnaden mellan sensation och perception visar sig särskildt
däruti, att båda stundom förhålla sig rentaf omvändt, så att perceptio
nen försvagas i samma mån som sensationen förstärkes och tvärtom;
ett altför starkt ljud percipieras mer otydligt i samma mån, som det
senteras starkare. Genom vanan förslöas sensationen, hvaremot percep
tionsförmågan därigenom stärkes. Den viljeakt, hvarigenom sensatio
nen öfvergår till perception, är enligt Biran medvetandets ursprung
liga factum; genom den vet jaget sig själft såsom jag och objektet
såsom ett från sig åtskildt, som gör motstånd mot dess bemödande.
Dessa båda äro i medvetandet oskiljaktigt förbundna, men likväl be
stämdt åtskilda; sig själft känner jaget såsom verksamt och viljande,
objekterna däremot (i främsta rummet våra egna lemmar) såsom det
passiva, motstånd görande. Och i stället för Cartesii sats: »jag tänker,
altså är jag», satte Biran följaktligen denna: »jag vill, jag handlar, altså
är jag». I bemödandet och den därmed förenade muskelrörelsen finner
jag mig såsom orsak; kausalitetens begrepp har altså sin grund i ja
gets medvetande af sin egen verksamhet. Likaså begreppen substans,
identitet, kraft m. fl., i allmänhet motsvarande de rena förståndsbe
greppen hos Kant; dessa äro altså icke, såsom Kant antog, toma for
mer, som præexistera i menniskosjälen före all erfarenhet, men som
dock blott i och genom den yttre erfarenheten vinna något innehåll,
utan de äro abstraktioner, hemtade från själfmedvetandets ursprung
liga factum, känslan af bemödande och af ett däremot svarande mot
stånd.
Genom sitt framhållande af viljans och muskelrörelsens betydelse
för själfmedvetendet har Biran anteciperat det resultat, som i vår tid på
grund af naturvetenskapliga undersökningar blifvit faststäldt af Wundt;
tillika visar sig hans åsigt genom sitt framhållande af jagets själfverk
samhet såsom grunden för alla våra kunskaper nära beslägtad med
J. G. Fichtes, en slägtskap, som han äfven själf i en af sina skrifter
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
