Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Jemf. Caro, »Le materialisme et la science», s. 91 följ.
J. J. BORELIUS.
Comtes uppträdande såsom religionsstiftare föranledde en splittring
bland lians anhängare, i det att de mer vetenskaplige af dessa, och
främst bland dem Littré, helt och hållet vägrade att följa honom på
denna nya väg. De anhängare, som äfven under den religiösa vänd
ningen af hans lära förblefvo honom trogna, bilda för närvarande under
ledning af en dr. Robinet en liten religiös eller quasi-religiös sekt
utan all vetenskaplig betydelse. De däremot, som med förkastande af
hvarje religiöst element fasthöllo positivismen i dess ursprungliga form,
måste redan genom denna sin antireligiösa riktning betydligt närma
sig till materialismen. Comte sjelf uttalade visserligen afgjordt sitt
ogillande af denna; och äfven Littré, ehuru närmande sig till den
samma, skiljer sig dock så till vida därifrån, som han förklarar det
vara likaså förvändt att förneka som att antaga något angående de för
sta grunderna för tillvarelsen. Men att länge kvarstå på denna stånd
punkt är i grunden likaså omöjligt som att tillbringa sitt lif på en i
iaften spänd lina. Man måste ovilkorligen dragas ned på den ena
eller andra sidan; och med en åsigt, som på förhand förkastat alla än
damålsorsaker och hvarje uppstigande utöfver de ändliga betingningar
nas område, kan det icke vara tvifvelaktigt, på hvilkendera sidan ut
slaget skall falla. Också reducerar sig Littrés skiljaktighet från materia
listerna till föga mer än en skiljaktighet i uttrycket hälst då äfven
de mest utpräglade materialister i allmänhet skola finnas villige att
medgifva, att de icke veta, hvad materien i sig är, eller huru hjärn
substansen kan hafva förmågan att tänka.
\id sådant förhållande är det lätt begripligt, att flere bland de
franska positivisterna, under inflytande därjämte af Moleschotts,. Yogts
och Bilchners från tyskan öfversatta skrifter, rentaf öfvergått till ma
terialismen, så att den egentliga positivismen för dem blott gäller så
som en halfhet, beroende därpå, att man icke har mod att tillstå, hvad
som dock är den positivistiska grundtankens enda följdriktiga resultat,
att det nämligen icke gifves någon första orsak, utan endast sekundära,
ändliga orsaker och deras gemensamma substrat, materien. 1
Såsom förut är nämdt, låg själfva anledningen till Comtes positi
vism i den nyare naturvetenskapens riktning på uppsökandet af faeta
och deras lagar; emellertid har hans lära just från detta håll mött gan
ska skarpa gensägclscr, bland andra från den berömde fysiologen
Claude, Bernard i dennes verk: »Introduction å I’étude de la rnédecinc
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
