Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I FRANKRIKE.
religionsstiftare, statsmän, vetenskapsmän, skalder och konstnärer
m. m. Såsom betecknande för Comtes ståndpunkt må märkas, att
Maliomet och Ignatius Loyola är oupptagna i denna almanack, hvaremot
Luther är utesluten. Jämte den offentliga kulten har Comtes religion
äfven en enskild, i det att familjens medlemmar inbördes dyrka hvar
andra; i första rummet äro kvinnorna (modern, makan och dottern)
föremål för denna dyrkan.
Om Comte redan i sin ursprungliga positiva filosofi befann sig
på utkanten af filosofiens område, så har han i den senare religiösa
vändningen af sin lära helt och hållet lemnat filosofien och gifvit sig
in på fantasteriet; åtskilliga bland hans satser förråda ock uppenbar
ligen inflytandet af hans en tid iråkade vansinne. Ur filosofisk syn
punkt är den ifrågavarande vändningen af intresse såsom ett erkän
nande af religionens genomgripande betydelse, hvilken är så stor, att,
om någonsin tron på en gudomlig makt kunde helt och hållet utrotas
ur mänskligheten, det blefve nödvändigt att dikta en gudomlighet.
Men uppenbart är, att denna diktade gudomlighet endast genom ett
afsigtligt och konstladt själfbedrägeri kan sättas såsom föremål för
religiös dyrkan. För öfrigt visar sig i Comtes reglementerande för
den nya religionen det centraliseringsbegär och den oförmåga af sann
frisinthet, som synes med få undantag vara egendomlig för frans
männen, till hvilken religiös eller politisk riktning de än må bekänna
sig. Samma centralisation föreskrifver Comte för statsförvaltningen,
hvilken är en plutokrati i ordets egentliga bemärkelse, i det att
inom enhvar af de 70 republiker, i hvilka jorden skall inde
las, högsta makten skall tillkomma de tre förnämsta bankirerna
såsom diktatorer; närmast under dessa stå patricier af olika grader
efter deras förmögenhet. Proletärerna (arbetarne) hafva ingen direkt
del i styrelsen, men hafva dock en »fruktansvärd makt», enär de
kunna göra strike och därigenom hämma hela den sociala ekonomien.
Såsom ytterligare exempel på det tvång, som Comtes statsförfattning
lägger på den enskilda friheten, må omnämnas hans fordran, att äfven
det enskilda lifvet skall vara offentligt, så att alla de, hvilka undan
draga sig offentligheten (qui refuseront de vivre au grand jour), skola
anses misstänkta. Icke utan skäl har Stuart Mill karakteriserat Com
tes positiva politik såsom det mest fulländade system af timlig och
andlig despotism, som någonsin framgått ur en människas hjärna, möj
ligen med undantag af Ignatius Loyolas.
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
