Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NUVAHANDE FILOSOFIEN I FRANKRIKE.
Afser man åter uteslutande det positiva resultatet för vetenskapen
af Eenans skrift, så måste det medgifvas, att detta är tämligen ringa;
och det samma gäller i mer eller mindre grad om alla de läror vi här
betraktat. Dock kan man äfven ur denna synpunkt icke frånkänna den
nyaste franska filosofien all förtjänst. Särskildt förtjänar i detta hän
seende att märkas Birans framhållande af den praktiska verksamhetens
betydelse för vetandet, äfvensom Taines skarpsinniga, om än ensidiga,
analys af begreppsutvecklingen hos människan. Om det än kan sättas
i fråga, huru vida den empiriska psykologien bör räknas till filosofien,
så måste det dock medgifvas, att den i hvarje fall såsom en filosofiens
hjälpvetenskap är af ganska stor betydelse.
Åfven för metafysiken kunna de här betraktade företeelserna på
filosofiens område icke anses vara helt och hållet ofruktbara. Det
har alt tydligare visat sig, att icke ens någon vetenskap, än min
dre filosofien kan umbära metafysiska förutsättningar; positivismens
försök att aflägsna alla sådana leder blott till det resultat, att man i
stället för den verkligt vetenskapliga metafysiken sätter en ytlig och
förvänd, men dock alltid en metafysik, så vida som vissa grundsatser,
som icke ur erfarenheten kunde bevisas, där antagas såsom allmängil
tiga sanningar. Också visar sig äfven hos filosofer, som utgått från
empiristisk ståndpunkt, en viss dragning till metafysiken och i samman
hang därmed till en teleologisk verldsbetraktelse och erkännande af
de allmänna begreppen såsom något mer än blotta hjälpmedel för oss
vid uppfattandet och ordnandet af företeelserna. Härmed är i själfva
verket en riktning inslagen, som, följdriktigt utförd, måste sluta med
idealismen. A andra sidan visar sig hos den idealistiska och spiritua
listiska riktningens anhängare ej mindre i Frankrike än i Tyskland alt
klarare den åsigten, att filosofien icke utan att förtorka kan umbära
det lefvandc sambandet och växelverkan mod realvetenskaperna. Att
i och genom denna växelverkan anden altmer må begripas såsom till
varelsens väsen och princip, är altså det mål, mot hvilket de skilda rikt
ningarna, om än till en del omedvetet och i mångfaldiga kroklinicr,
dock ytterst konvergera.
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
