Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ESTETISKA REALISMEN I DANMARK.
formen däraf sin särskilda utveckling och därmed följande historia,
som i tiden sträcker sig tillbaka till midten af förra århundradet.
Den framträdde då vid det moderna idealets födelse såsom en oppo
sition mot den klassiska stilens tvång och stelnade former, det vill
säga: den framträdde såsom en frihetens apostel, predikande befrielse
från tryckande regler, konventionalism och onatur. Om den därjämte
på vissa håll hade i sig något af den politiska och sociala revolutions
lust, som tillhörde tiden, så bör detta icke förefalla underligt, ty all
frisk poesi och konst älskar frihet och framåtskridande. Men när
revolutionen genom sina utsväfningar misslyckats i sitt första resultat,
och mänskligheten efter upphetsningen nedsjunkit i reaktionens dåsiga
dvala, fick den estetiska realismen andra uppgifter att lösa. Då näm
ligen poesi och konst voro de medel, genom hvilka människorna lät
tast kunde glömma stundens elände och förflytta sig till en verid, i
hvilken de kände sig bero endast af sin egen fantasi, fick den este
tiska realismen brådt med att åtminstone i vissa delar, där ej alt be
rodde på nyck och fantasteri, konstruera denna verld, och den hän
visade då dels på medeltiden, dels på främmande länder och folk,
framför alt orienten, där den fann den lokalfärg, som i all romantik,
huru hyperidealistisk den än var, stod kvar såsom en fordran på fri
het och konkret lif i motsats mot klassicitetens tvång och abstrakta
uppfattning. Nyromantiken och den moderna realismen äro sålunda,
ehuru de ofta sättas emot hvarandra, icke så åtskilda, som man skulle
tro: de hylla båda ett konkret ideal i motsats mot klassicitetens ab
strakta; de yrka båda på frihet i estetiskt hänseende i motsats mot
dess regeltvång; de ville båda skapa lefvaude figurer, tagna ur den
verklighet, hvilken de hvar för sig erkände som den rätta. Men
här uppstår nu skilnaden. Nyromantikens verklighet var till stor
del ett alster af fantasien, och vare sig hon i förflutna tider, hälst
medeltiden, eller i aflägsna länder, främst orienten, sökte sina taflor,
så sökte hon dem ofta endast för färgens skull eller gjorde af dem
bilder, i hvilka nycken herskade i stället för den förnuftiga viljan,
där despotismen qväft friheten och obskuratismen grumlat den reli
giösa känslan. Den moderna realismen har i detta hänseende velat
föra mänskligheten ett steg framåt: grep klassiciteten sina bilder ur
en abstrakt antikuppfattning, tog nyromantiken sina taflor med fanta
siens hjälp och i mera konkret form ur äldre tider och aflägsna län
der, där man ansåg den sanna poesiens rymd vara belägen, så här
den moderna realismen velat peka på det lif, människan r detta ögon
blick lefver, och sökt framlocka poesiens gnista ur verklighetens och
hvardagsprosans flinthårda hälleberg, hvarvid den dock icke gjort an
nat, än hvad Shakspeare i det bekanta yttrandet i Hamlet redan fram
stälde såsom dramatikens uppgift, nämligen att ställa en spegelbild
för samtidens öga. Realismen har sålunda gått ut på att göra konsten
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
