Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ESTETISKA REALISMEN I DANMARK.
Paul Dubois och Jules Breton äro konstnärer af första rang, som för
stå att på ett glänsande sätt sammansmälta verklighet och ideal.
Detta bevisar ännu en sak: det bevisar, att estetisk realism icke
med något slags nödvändighet är förenad med en realistisk eller ma
terialistisk verldsåskådning. Korsningen mellan den estetiska upp
fattningens och den filosofiska åskådningens olika grader kan vara
flerfaldig: den estetiska realismen kan medfölja en materialistisk verlds
uppfattning, men den kan äfven tillhöra en äkta idealist, och för att
bevisa detta behöfver man endast påpeka alla verkliga humorister, Shak
speare, Dickens, Bellman; ja, man skulle kunna säga, att all sann mo
dern konst beror på en idealistisk verldsåsigt med en realistisk upp
fattning af verklighetens form. Att den estetiska idealismen åter kan
stå tillsammans med en lifsåskådning, som i botten är realistisk, där
på lemnar hela den antika bildningen det bästa bevis; och att samma
uppfattning kan enas med filosofisk idealism, torde vara själfklart,
äfven om man icke egde sådana exempel som Dante och Schiller,
nämligen i deras hufvudsakliga riktning, ty äfven hos dem kan spå
ras det drag af naiv verklighetsuppfattning, som är oskiljaktig från
all sann diktning och konst.
Men om sålunda realism och idealism sammansmälta i all sann
konst, så hindrar detta icke, att i verkligheten många olika grader åt ena
eller andra hållet kunna uppkomma, så att en epok eller ett konst
verk hemfaller särskildt under realismen, ett annat under idealismen,
och i sina ytterligheter å ena sidan den groft materialistiska och rent
fotografiska uppfattningen eller den ensidiga naturalismen, å den
andra den allegoriska, abstrakt ideala uppfattningen eller formalismen
stå de som konträra motsatser mot hvarandra. Men oafsedt dessa
ytterligheter, hvilka dock hvar för sig med nödvändighet framträda i
den fullständiga kedjan af utvecklingsstadier inom den mänskliga
odlingen, har realismen särskildt en vigtig roll att fylla, i det den
nämligen efter afslutandét af en själfständig kulturvåg med dess ound
vikliga sjunkande tager vid såsom ett tecken på, att odlingens skepp
åter är på väg uppför en ny sådan bölja, eller att mänskligheten
håller på att arbeta ut nya former för sitt nya lifsinnehåll. Men för
att åstadkomma dessa former, nödgas man underkasta verkligheten en
ny och grundlig undersökning, och det är detta realismen i alla tider
gjort, redan före Phidias, under ung-renaissancen, i våra dagar, och
därför har man med rätta kallat hennes alster verklighetsdiktning
eller verklighet skonst, ty hon vänder sig till natur och verklighet,
hvilka hon genomforskar, och hon upptager ur dem i sin framställ
ning helst det karakteristiska och utpreglade, som i ena eller andra
hänseendet tyder på ett kraftigt lif.
Om nu det sagda åtminstone antydningsvis angifver don estetiska
realismens egentliga betydelse och uppgift, så har dock den moderna
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
