Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. Il N,
DEN ESTETISKA REALISMEN 1 DANMARK.
från henne, emedan, såsom han säger, »jeg veed, hvorledes det ender,
hvis jeg bliver blot fem Minutter endnu». Vidrigast framstår dock
denna moraliska anstuckenhet i den oförsynta skildring, som slutar
bokens tredje afdelning och som här icke kan återgifvas. Den mo
derna realismens hänsynslöshet generar sig icke för skildringar af
slik art, och ursäkten ligger då i framställningens objektivitet och i
den känsla, läsaren erfar, att taflan dock har en uppgift att måla
uselheten såsom usel. Men hvar finnes här något sådant? Här är
uselheten skildrad såsom någonting helt enkelt och naturligt, ty det
är ingenting af en verklig förtviflan, som drifver personen fram,
det är nätt och jämt en smula reaktion mot ett sentimentalt minne
och för resten endast blaserad köttslighet, som på hvarje sundt sinne
måste göra en vidrig verkan. Boken saknar icke stilistisk förtjänst,
och åtskilliga skildringar äro kostliga, såsom i synnerhet inledningen
till andra afdelningen, med sin teckning af grossereren Alfred Koch
och hans villa vid Sortedams Sø. Men hvad hjälper detta, när det
hela doftar osundt och stundom rent af qväfvande?
Slutligen har den estetiska realismen i Danmark äfven fått sin
kritiker bland de yngre, nämligen författaren till »Realisme og Rea
lister», Herman Bang. Man kan icke säga annat, än att han är en
mycket lofvande skriftställare, som visar sig hafva öppet öga för sa
kens verkliga väsen, då han uttalar, att realismen egentligen är en
»estetisk Theori», en »Kunstform», icke en »ethisk Overbevisning».
Om man för öfrigt icke i alt kan dela hans åsigter om de danske
författare, som här varit förmål för betraktelse, så hindrar detta icke
erkännandet af goda sidor i hans kritiska metod, varm öfvertygelse
i åsigterna och liflighet i framställningen. Må hända äro till och
med hans teckningar af Balzac, Dumas fds, Droz och Zola de bäst
lyckade i hans bok, och detta torde då bero därpå, att han i förhål
lande till dem står mera opartisk och objektiv än till sina egna lands
män. Denna iakttagelse, om framställningens opartiskhet, är en egen
skap, som anmälaren hoppas kunna tillämpas äfven på honom själf i
förhållande till det unga Danmarks literära förkämpar i deras lidelse
fulla strid mot det gamla Danmarks målsmän, af hvilken strid han
såsom opartisk åskådare härmed velat gifva en flyktig bild.
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
