Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gnst. Stjernström.
SOUNDS AND FORMS OF SPÖKEN SWEDISH.
bete (HandbooJc of Fhonetics, Oxford 1877) dokumenterat sig såsom
kännare af vårt modersmål. Efter nämda arbetes utgifvande hade
författaren tillfälle att under en längre tids vistelse i Uppsala vintern
1877—78 göra sig förtrogen med det svenska språket. Frukten af
hans studier i Uppsala föreligger i ofvan anförda »Sounds and Forms»,
en framställning af svenska talspråkets ljud- och formlära, sådant
språket lefver på de bildade uppsvearnes läppar, i synnerhet i Söder
manland och Uppland. Vi kunna ej annat än känna oss tacksamma,
att en vetenskapsman med en så skarp iakttagelseförmåga af ljudföre
teelserna i ett främmande språk, som den Mr. Sweet besitter, företagit
sig att tolka vårt språks ljudegendomligheter för en större publik, till
nytta både för vetenskapsmannen och den som af praktiska skäl ön
skar göra dess bekantskap.
Hvad angår den rådande skilnaden mellan vårt skriftspråk och
vårt bildade talspråk, anser Mr. Sweet, att det förstnämda är ett ut
tryck af det 17:de århundradets talspråk. Olikheten visar sig dels i
ljudförhållandena, så att de använda tecknen ej fullständigt företräda
de afsedda ljuden, dels i ordböjningen, så att ändelser kvarstå i skrift
språket, som ej hafva motsvarighet i det talade. Den träffar slutligen
äfven ordförrådet. Hvar och en som studerat engelska språket kän
ner nogsamt, hvilken skilnad där förefinnes mellan tal- och skrift
språk. I svenskan visar skiljaktligheten sig ej så stor i afseende på
ljuden, hvaremot i böjningen talspråket röjer en ej obetydlig afvikelse
från skriftspråket t. ex. ä’, va’ för är, var, eller att i verbalböjningen
flertal blir lika med ental t. ex. jag går, vi går.
Den intressantaste delen af arbetet bildar ljudläran. Den erbju
der naturligtvis för en utlänning den största svårigheten vid behand
lingen, om ock enskilda ljud kunna af honom korrektare uppfattas
och bestämmas än af den infödde, hvilken en och annan detalj lätt
undgår. Mr. Sweet har redt sig förträffligt med den svåra uppgiften,
såsom jag tror, hvar och en som tagit kännedom af arbetet skall med
gifva. Man kan visserligen lätt uppvisa åtskilliga onöjaktigheter, men
då denna tidskrifts plan ej tillåter ingående på närmare detaljer, torde
jag på annat ställe återkomma härtill. Det hela är dock ett vackert
vitnesbörd om författarens iakttagelseförmåga, hans flit och kärlek
till ämnet. Författarens förhoppning, att hans »aceount of the sounds
will be found useful even to Swedish Phoneticians», är rättmätig.
Den återstående delen innehåller en kortfattad formlära, hvarpå
arbetet afslutas med några språkprof med noggrann uttalsbcteckning.
Författarens beteckningssystcm, för hvilket närmare redogöres i hans
nämda Handbook, torde vid första ögonkastet förefalla den därmed
obekante svenske läsaren besynnerligare än det i själfva verket är.
376
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
