Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖDA RUMMET.
Röda rummet. Skildringar ur artist- och författarlifvet STRINDBERG.
Tredje upplagan. Stockholm 1880.
Tidskriftens läsare torde icke ha förgätit den mer än lilliga lite
rära fejd, som för ungefär ett år sedan utbröt mellan de franske
skriftställarnc med anledning af Emilc Zolas djärfva domslut öfvcr
de nu lefvande franske författarues arbeten. Såsom en äkta natura
list använde nämligen Zola som gradmätare för de olika auktorernas
literära värde det antal upplagor, i hvilka deras arbeten utgått. Om
vi ville använda samma gradmätare på de nyaste svenska literära
arbetena, så torde väl den bok, hvars titel vi läsa här ofvan, i sanning
öfverglänsa alla andra den svenska pressens alster. Dock, vare det
sagdt till herr Strindbergs berömmelse, också utan en dylik osäker
värdemätare, skall Röda rummet intaga en märkelig plats i den
nyaste svenska skönliteraturen.
i’ pf Bland det myckna »bookmakers»-arbete, som under do senaste
tiderna öfversvämmat marknaden, höra nämligen Röda rummets sorg
lustiga personager och situationer till det originelaste, som tecknats
af. en verkligt inspirerad svensk penna. Denna originalitet torde
herr Strindbergs ifrigaste vedersakare icke kunna frånkänna honom.
Man har kallat herr Strindberg den svenske Zola, men enligt
vår åsigt med föga skäl. Han har gått i de franske realisternas spår,
han har lifligt påverkats af dem, men med Zola har han utom den
portion »naturalia», och den är grundlig, som man finner hos honom,
intet gemensamt. Hvar finnes hos honom denna episka bredd, som i
Zolas romaner, äfven de bästa, »Une page d’amour», »L’assommoir», i
så hög grad taga läsarens tålamod i anspråk? Hvar denna fantasi
löshet, ersatt af en järnhård logik, och denna tröstlösa objektivitet?
Zola låter den ena sorgliga tafian efter den andra passera förbi oss,
liksom bilderna i ett panorama; förevisaren själf synes ej, har ingen
ting att göra med saken. Intet af alt detta finner man hos herr
Strindberg, Där är cu liffullhet, en rikedom på originela bilder, lik
nelser och idéer, som verkligen tyckas jaga hvarandra. Han ger sig
knapt tid att utföra dem; ofta komma de fram endast antydnings
vis, liksom i förbifarten, och öpna för läsaren nya vyer, såsom för
vandraren i skogen stundom nya utsigter plötsligt visa sig.
Vill man nödvändigt jämföra herr Strindberg med de franske
realisterne, så finnes det en annan författare, med hvilken han har
vida större frändskap, den snillrike Alphonse Daudet. Just denna
bildrikedom och framför alt denna utomordentliga färdighet att med
några ord eller, för att tala som en aquarellist, med några teinter få
figurerna att framträda, ega båda två i hög grad. Därtill kommer,
att båda äro satirister af renaste vatten; fransmannen dock vekare,
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
