Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖEENHAVNS UNIVERSITETS RETSHISTORIE.
händelser, som gifvcr den historiska framställningen sitt fängslande
intresse. Vi vilja ej häller säga, att författaren helt och hållet öfver
vunnit dessa stora svårigheter; de hafva icke kunnat undgå att under
stundom tynga något på hans framställning. Men om en själfständig
och genomgående forskning, en klar och säker utredning betyda nå
got i ett vetenskapligt arbete, så äro dessa förtjänster visserligen för
fattarens. En anmärkning kunna vi dock ej här undertrycka, nämligen
att författaren varit väl summarisk i angifvande af de former för uni
versitetets lif, som just nu bestå. Han förutsätter tydligen, att de
för hvarje dansk läsare äro väl bekanta, och ger för öfrigt noggranna
hänvisningar till Årsböckerna m. m., men för den främmande läsaren,
särskildt den som ej har tillgång till dessa källor, blir härigenom
totalbilden af utvecklingen mindre fullständig.
Vi vilja nu i korthet redogöra för de hufvudsynpnnkter, under
hvilka författaren fattat och behandlat sin uppgift, och på samma
gång gifva några antydningar om, huru den öfverhufvud likartade ut
vecklingen vid Upsala universitet afvikit från eller motsvarat den,
som försiggått på andra sidan Sundet.
Efter en grundlig inledning, i hvilken författaren redogör för
benämningarna collegium, studium generale, uuiversitas m. m., följer
i-första rummet en teckning af uuiversitetslagstiftningen. Under för
sta tidehvarfvet intill reformationen var universitetet, liksom vårt,
hufvudsakligen en kyrklig anstalt, och staten ingrep föga i dess lif
utom vid tilldelande af privilegier; de äldsta statuterna gåfvos af
kyrkan. Författaren har bevisat, att de statuter, som ännu finnas i
behåll, just äro de ursprungliga af 1479, och har därjämte gjort den
upptäckten, att deras mönster ej är att söka i Bologna, som man van
ligen antagit, utan i Köln. Från sin förnyelse år 1537 är universitetet
en statsanstalt; den nya fundatsen (ungefär likbetydande med våra
»konstitutioner») af 1539 gafs af Kristian 111, liksom den följande af
år 1569 af dennes son Fredrik 11. Den ordning, som dessa fastslagit,
rubbades ej i någon betydande mån efter att enväldet införts 1660
(utom naturligen däri, att riksrådets medverkan vid lagstiftningen bort
föll); visserligen framträder ett alt starkare reglementerande ofvanifrån
äfven i småsaker, och universitetets hållning är i formen mera under
dånigt ödmjuk än förr, men i verkligheten rör det sig ganska fritt
inom de gamla gränserna. Och 1732 års fundats innebar ej någon
egentlig omskapning; dess hufvuduppgift var att sätta i system den
praxis, som under 150 år utbildat sig ur och bredvid den gamla
fundatsen af 1569. Först under Struensee blef det fråga om en ge
nomgripande nybildning af universitetet, och endast hans hastiga fall
år 1772 har väl förhindrat planens genomförande; en frukt, och den
af ej ringa betydenhet, huuno hans reformidéer lemna efter sig, i det
universitetet 1771 förlorade sin dom srätt och den därmed förenade
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
