Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IvÖBENIIAVNS UNIVERSITETS RETSHISTORIE.
politimyndigheten. Den sista fundatsen af år 1788 medförde ej häller
någon omhvälfning ; visserligen afskaffades patronatet (vårt kanslcriat)
och lårarantalet ökades, men i öfrigt förblef det vid det gamla. Några
år senare ingår dock ett reformernas tidehvarf, som 1796 inlcdes med
indragningen af »Corpora», d. v. s. den anordning af universitetets
egendom, genom hvilken vissa gods och prebenden voro med en
professur förenade och sköttes af innehafvaren. Och under 19:de
seklets fortgång genomgår universitetet en betydande omdaning både
till sin vetenskapliga organisation och sin förvaltning, särskildt i eko
nomiskt afseende. Äfven efter enväldets bortfallande 1848 ligger
visserligen universitetet de jure fortfarande inom den verkställande
maktens sfär, men riksdagen ingriper alt starkare på dess område
genom det sätt, hvarpå den tillämpar sin bcvillningsrätt.
Hos oss har också universitetslagstiftningcn efter reformationen
utgått från konungamakten, om ock under det stora organisations
tidchvarf, som utmärkes af Karl IX:s regering och Gustaf Adolfs
tidigare år, både råd och riksdag ej obetydligt ingripa. Men altifrån
Gustavianska donationen 1623 har universitetets organisation .berott
ensamt af regeringen. Det har dock stått i ett starkare beroende af
denna, än fallet synes varit i Köbenhavn, hufvudsakligen beroende
på de fasta former för hela vår förvaltning, som hos oss i 17:de seklet
genomfördes; särskildt är att lägga märke till den stränga ekonomiska
kontroll, som staten hos oss alt ifrån denna tid utöfvade med hänsyn
till universitetet. Men inom de utstakade gränserna rörde sig uni
versitetet med en ej ringa grad af själfstyrelse, ett förhållande, hvari
hvarken envåldsperioderna eller frihetstiden hunno göra några mera
betydande förändringar. Och vi förblefvo vida längre orubbade af
den nyare tidens ansatser. Först år 1852 aflöstes de förut gällande
konstitutionerna af 1655, och såväl detta års statuter som de nyaste
af 1876 inrymma åt universitetet en större själfständighet, än det i
Köbenhavn nu eger.* Visserligen är äfven hos oss riksdagens infly
tande ej obetydligt, i det dess bevillningsmakt kan inverka på orga
nisationen, men i hufvudsak faller denna inom den administrativa
lagstiftning, som hos oss tillkommer regeringen.
Såsom mellanlänk mellan regeringen och universitetet fanns äfven
i Köbenhavn en kansler, från år 1660 kallad patronus, men år 1805
upphäfdes denna institution, för att lerana rum åt en kunglig direk
tion, som omfattade både universitet och skolor. Kanslerns och sedan
patronens ställning var ej i alt så klart bestämd, ej häller så bety
dande som hos oss; och därför se vi somliga kanslerer med personligt
initiativ ingripa starkt, andra åter taga sin uppgift tämligen passivt,
utan att därför någon starkare rubbning inträder. Vår kansler stod
enligt lag direkt under regeringen; den danska åter gjorde det endast
de facto, så länge han tillika var chef för rikskansliet. Sedan denna
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
