Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖBENHAVNS UNIVERSITETS RETSHISTORIE.
former och verksamhet noga lagbestämdes. I olikhet med förhållan
dena i Köbenhavn sönderföll det i tvänne, ett mindre, som med rektor
skötte mindre vigtiga och löpande ärenden, och ett större, bestående
af alla ordinarie professorer, som representerade den egentliga aka
demiska själfstyrelsen. I viss mån åtnjöt vårt konsistorium ett mindre
mått af oberoende genom kanslersämbetets betydenhet, men det be
varade i längden bättre sin ställning, genom att hos sig sammanhålla
den ekonomiska förvaltningen; och därför ligger denna ännu i dag i
universitetets egen hand, ehuru den är förlagd till ett särskildt utskott.
Konsistoriets fördelning i tvänne kvarstår, ehuru uppgifterna förändrats;
det mindre sköter den egentliga förvaltningen och motsvarar sålunda
Københavns konsistorium, det större kan jämföras med dess lärar
församling, med den olikhet dock, att endast ordinarie professorer
där hafva säte, och att funktionerna äro vidsträcktare.
Såsom politiska korporationer hafva bägge universiteten spelat ut
sin rol. Representationen vid riksdagen gick hos oss tidigare förlorad,
ty den hade berott ensamt därpå, att Upsala domkapitel och det aka
demiska konsistoriet voro i början så innerligt sammanväfda; när de
åtskildes, och stånden samtidigt afgränsade sig, blef universitetet 1637
för lång tid utestängdt från representationen. Afven Köbenhavns
universitet hade för sin plats på den danska riksdagen att tacka sin
förbindelse med kyrkan. Det var egentligen i egenskap af arfvinge till
Roskilde domkapitel, som det kallades till konungaval och hyllningar
och vid riksdagarna hade säte som en själfständig del af presteståndet,
till dess ständerförfattningen år 1660 försvann vid enväldets införande.
Det starkaste uttrycket för korporationsbegreppet eller den aka
demiska jurisdiktionen synes dock hafva i Köbenhavn varit vida
mindre omfattande, liksom den ock gick tidigare förlorad än hos oss.
Tyvärr fattar sig författaren ovanligt kort rörande jurisdiktionens om
fattning och tillämpning. Den tyckes såsom hos oss hafva omfattat
alla till universitetet hörande personer, lärare, lärjungar, handtverkare
m. m., i alla de mål, där de voro svarande. Om den civila jurisdik
tionen säger författaren, att där är ingenting särskildt att anmärka,
och om den kriminela, att straffmyndigheten egentligen var till sitt
väsen disciplinär, hvarför också det högsta straffet var uteslutning
från universitetet. I så fall var jurisdiktionens betydelse vida större
hos oss, där i civila mål äfven’tvister om gäld och arfskifte sletos af
konsistorium, och där i kriminalsaker detsamma egde rätt att i alt,
som ej var lifssak, fälla dom efter allmän lag, för att ej tala om, att
myndigheten sträckte sig utanför staden öfver en omkrets af sex mil.
Och denna domsrätt, som i Köbenhavn upphäfdes år 1771, kvarstod
hos oss ända till 1852, huru starka anlopp som än gjorts mot den
samma. Privilegiets oförenlighet med en nyare tids begrepp om rätts
skipningens väsen och form har tydligen framträdt förr i en hufvud-
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
