Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖBENHAVNS UNIVERSITETS RETSHISTORIE.
förbindelse lösts år 1718, blef patronatet en särskild institution, hvars
beröring med regeringen länge gick genom kansliet, liksom tvärtom
konsistorium kunde med detta träda i beröring utan förmedling af
patronus. Den ofvannämda direktionen, som 1805 aflöste både patronat
och kansli i deras universitets-funktioner, var ett verkligt regerings
kollegium, och när detta i sin ordning år 1848 efterträddes af mini
steriet för kyrko- och undervisningsväsendet, var därför förändringen
hufvudsakligen formel, i det ärendenas behandling förlorade sin
kollegiala form.
Vi hafva behållit vårt kansleriat som en särskild öfverstyrelse för
universitetet, och detta kanske mest därför, att institutionen från för
sta början hos oss haft en af lagen klart utstakad och betydande rol,
hvarigenom den sammanväxt med hela vår utveckling. För öfrigt
har äfven hos oss kanslersvärdigheten ej sällan gifvits åt män, som
tillika varit kansliets chefer, hvarigenom vår beröring med regeringen
blifvit mera direkt. Yår själfstyrelse har häraf ej lidit, utan snarare
stärkts af det mäktigare beskyddet; detsamma kan äfven sägas om de
tillfällen, då tronföljaren beklädt kanslersämbetet.
Värt prokansleriat har blott tidtals haft en motsvarighet i Kö
benhavn. Dess permanens hos oss förklaras däraf, att vårt universitet
icke var förlagdt i hufvudstaden, liksom dess uppkomst berodde därpå,
att den starka förbindelsen med kyrkan i äldre tider gjorde helt na
turligt, att hennes i Upsala residerande primas skulle intaga en sär
skild ställning till universitetet.
För universitetets själfstyrelse har i Köbenhavn konsistorium
nästan alt ifrån 1537 varit det enda organet. Eget är, att det icke
omtalas i fundatsen af 1539, utan genom förhållandenas eget kraf
utbildats. (För öfrigt förekommer, som författaren upplyser, denna in
stitution blott vid de nordiska universiteten, med ett enda undantag,
nämligen i Wien.) Det bestod i början blott af rektor, dekanerna
och ett fåtal af de ordinarie lärarne, tills under 1700-talets tidigare
del alla dessa småningom förvärfvat tillträde. När dock sedermera
nya, icke normerade (ej i fundatsen omtalade) lärareplatser tillskapades,
uppväxte en ny rad af lärare, stående utom konsistorium, och denna
inskränkning i tillträdet till konsistorium fortfar än i dag, i det enligt
sista bestämmelsen af 1850 blott 16 professorer af 39 där taga plats.
Detta kollegium utgör det permanenta organet för själfstyrelsen, men
vid dess sida inrättades år 1850 den s. k. lärarförsamlingen, bestående
af alla fast ansatta lärare och dem som konstitueras i normerade lä
rares ställe, hvilken vid vissa tillfällen sammanträder för att afgifva
betänkande öfver vigtigare frågor, som röra universitetet.
Äfven hos oss var konsistorium en själfskapad institution, med
den skilnad dock, att det i början var sammanväfdt med själfva dom
kapitlet. Det var först genom konstitutionerna af 1626, som dess
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
