Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. LINDEBERG.
blir, dess snedare träffa strålarna jorden, och dess längre väg hafva de
att passera genom atmosferen. Som nu luften alltid absorberar en del
af det strålande värmet och mera, ju tjockare luftlagret är, så är det
tydligt, att en mindre del af solvärmet framkommer till jordytan, när
solens zenitafstånd är stort (solen står lågt), än när det är litet (solen
står högt). Den tredje omständigheten, som kan verka förändring i
intensiteten af det till jordytan framkommande solvärmet, är olikheten
vid särskilda tillfällen i atmosferens beskaffenhet, hvarvid de i atmos
feren befintliga vattenångorna torde hafva största inflytandet; till följd
häraf kunna iakttagelserna endast göras vid fullt klar himmel och måste
dessutom upprepas mångfaldiga gånger.
Vid observationer med aktinometern utgår Ericsson alltid från
en temperatur af 15,6° C. (60° F.) hos apparaten och iakttager den
temperaturförhöjning, som åstadkommes af solstrålarna. De under flere
år fortsatta observationerna hafva sammanstälts på grafiskt sätt, hvar
efter resultaten äro hopförda i åtskilliga tabeller. En af dessa anger
de högsta teraperaturförhöjningar, som erhållas vid olika zenitafstånd
vid sommarsolståndet. Härur må anföras temperaturförhöjningarna
för de fall, då solen befinner sig i zenit samt på 45° och 75° afstånd
därifrån; de äro i ordning 37,33°, 33,45° och 24,n° C. Med tillhjälp
af dessa tal kan man beräkna den procent af värmet, som atmosferen
absorberar. Ty antager man, att jorden är ett klot med 6,375 kilo
meters radie, och att atmosferen sträcker sig till en höjd af 68 kilo
meter öfver jordytan, så är den väg, som solstrålarna tillryggalägga i
atmosferen, 1,45 6 gånger större då solen befinner sig på 45° afstånd
från zenit, än när hon är i zenit. Denna tillökning i atmosferens djup
har absorberat så mycket värme, som skulle åstadkommit en tempera
• • « 3 88* •
turförhöjning af 3,8 8° (37,3 3—33,4 5) således af det, som verkligen
framkommer till jordytan, och följaktligen absorberar atmosferen af de
värmestrålar, som falla vinkelrätt mot jorden, en kvantitet, som är
3 88 • •
’ ’ . d. v. s. 26 procent af det, som framkommer till iordytan.
37,33.0,406 1 ’ J J
Detta värde å atmosferens absorption öfverensstämmer ganska väl med
det, som andra naturforskare, t. ex. Pouillet, funnit. Vill man beräkna
den temperaturförhöjning, som skulle åstadkommas af det från solen
i zenit strålande värmet, om atmosferen icke funnes, måste man alltså
multiplicera den vid klar himmel iakttagna temperaturförhöjningen
med 1,26.
432
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
