Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUST. STJEIfNSTUÖM.
kununga ok liöfdinga». Ehuruväl Konungastyrelsen innesluter mycket
långods, bör den dock näst landskapslagarna ocli rimkrönikorna få gälla
såsom Sveriges origiuelaste medeltidsarbete. Dess författare har för
stått att på ett skickligt sätt sammanarbeta det från många håll hcm
tade materialet. Yi påträffa ej några af honom direkt lånade ord.
Språket är enkelt och kärnfullt, satsbyggnaden öfveralt svensk, ej rö
jande spår af utländskt inflytande.
Konungastyrelsen utgör så att säga ett sammandrag i medeltidens
stats- och samhällslära, på ett populärt sätt i någon mån tillämpad på
svenska förhållanden.
Bland medeltidsskrifter inom den öfriga europeiska literaturen finna
vi trenne med samma titel »De regimine principum», om höfdingasty
relse, hvilka, förnämligast grundade på Aristoles’ statslära, hafva ett med
Konungastyrelsen likartadt innehåll. Det första af dessa arbeten utgö
res af en afhandling i fyra böcker, som tillskrifves den berömde skolasti
kern Tomas ab Aquino; blott de två första böckerna äro dock författade af
Tomas själf1. Det andra är af Egidius Romanus af den gamla romar
slägten Colonna (lärare för den franska konungen Filip den sköne, se
dermera ärkebiskop af Bourges och död 1316). Det tredje åter härrör från
Engilbert, abbot af Admont i Steiermark.
Enär Konungastyrelsens författare på några ställen omnämner »Mä
star Egidius» och på ett par gör längre anföranden ur hans nämda
skrift, har man däri än sett original än förebild för det svenska arbe
tet. Schefferus, den förste som omsorgsfullare undersökt skriften, på
visar dess samband med Egidius’, Sedermera har Reuterdahl i sitt ar
bete öfver svenska kyrkans historia framlagt, ehuru mera summariskt,
resultaten af sina forskningar, däri Egidius fattas såsom Konungastyrel
sens egentliga förebild. Senast har d:r Södervall genom sin grundliga
och i detalj gående undersökning tillräckligt ådagalagt, att Egidins’ »De
regimine principum» icke blott förelegat författaren af Konungastyrelsen
såsom mönster, utan att han älven gjort betydliga, om ock blott på få
ställen ordagranna lån ur detta arbete. Vi skola i det följande ytter
liga återkomma till denna fråga, sedan vi leranat en kort öfverblick öf
ver det märkliga arbetets innehåll.
Indelad i fyra så kallade balkar, en benämning som boken har ge
mensam med de gamla lagarna, gifver den i den första en framställ-
1 Riezler, »Die literar. Widersacher der Päpste zur Zeit Ludwigs des Bajers». Leip
zig 1874, sid. 137.
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
