Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JORDARTERNA.
AP
P. T. CLEVE.
Den grupp af metalloxider, som sedan gammalt inom kemien kallas
jordarter och utmärkas af en mängd gemensamma karakterer eller oftast
äro hvarandra utomordentligt lika i kemiska förhållanden, erbjuder för
närvarande ett mycket stort intresse, till följd af de vigtiga upptäckter,
som på senaste åren gjorts i olika länder. En framställning af jord
artskemiens historik och jordarternas vigtigaste förhållanden torde där
för vara af ett visst intresse.
I. Historik.
Af alla jordarter har endast lerjorden, hvars metalliska radikal
kallas aluminium, sedan äldsta tider varit bekant. Af de öfriga är
zirkonjorden den, hvars upptäckt ligger längst tillbaka i den krono
logiska ordningsföljden. Den upptäcktes år 1789 af den bekante mi
neralogen och kemisten Klaproth såsom hufvudbeståndsdel i zirkon
eller hyacint. Tvifvel om zirkonjordens enkelhet uppstod på 1840-talet,
då Svanberg af zirkonens varierande egentliga vigt (enligt Svanberg 4,0 7 2
—4,681) föranleddes att undersöka zirkonjordens förhållanden. Han
uppgaf sig hafva funnit, att zirkon innehåller utom den egentliga zirkon
jorden minst ännu en oxid, som enligt Berzelii årsberättelse 1845 skall
hafva lägre ekvivalentvigt och från zirkonjorden skiljas genom större
löslighet af oxalatet, kloriden och kaliumdubbelsulfatet. Denna jordart
kallar han norjord. Den zirkonjord, som ingår i det norska mineralet
katapleiit, har enligt Sjögren högre egentlig vigt (5,5) än den för
egentlig zirkonjord uppgifna (4,3 enligt Berzelius) samt utmärkes för
öfrigt genom förhållanden, som ej öfverensstämma med förut bekanta.
Berlin jämförde 1853 zirkonjord så väl ur katapleiit som flere zirkon
varieteter från olika fyndorter, men kom till det resultat, att dels ingen
Nordisk Udskrift. 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
