Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUST. STJ CRNSTRÖM.
någon tid råkade för sin frimodighet. Med anledning af en 1742 ut
gifven afhandling, de principiis et nexu religionis naturalis et revelatæ
»om principerna för och förbindelsen mellan den naturliga och uppen
barade religionen», reste sig teologiska fakulteten enhälligt och sökte
utverka skriftens indragning. Då emellertid Ihre vid själfva disputa
tionsakten lugnat de uppskrämde andlige med en trosbekännelse, hvil
ken en nog entusiastisk skildrare anser kunna »alt för väl intaga ett rum
bland de symboliska böckerna», så inträdde småningom lugn i de upp
rörda sinnena. Och härvid hade det troligen fått förblifva, om ej en
kyrkoherde Joh. Moselius i en synodaldisputation inför domkapitlet i
Strengnäs, de Evangelio »om evangelium», företagit sig att kritisera
Ihres afhandling. Ihre svarade härpå i ett program, som han i egen
skap af akademiens rektor utgaf. I följd af Ihres möjligen något iro
niska hållning i denna gensaga gingo Moselius och biskop Lundius till
regeringen med en besvärsskrift. Teologiska fakulteten i Upsala, som
åtspordes i denna fråga, afgaf i strid mot sina föregående åsigter om
det beryktade programmet ett för Ihre ofördelaktigt utlåtande. Från
Ihres inlaga till kanslern med anledning af detta mål anföra vi följande
karakteristiska rader: »Nådige Herre, jag läser Eloquentien, Folitican,
och Staterna med hvad dcrtill hörer: till at blifva kättare hafver jag
hvarken nog genie eller nog dumhet än mindre nog ond vilje: som
jag ock gerna vill förskrifva mig, att aldrig någon tid blanda mig i
Theologien, allenast mig så mycket deraf afstås, som til min enskilda
andakt och förkofran i Christendomcn tjena kan. Vidare har jag aldrig
ämnat gå». Saken drogs emellertid inför presteståndet på riksdagen
1747. Till följd af ståndets uttalande aflät regeringen en varningsskrif
velse till universiteten, i hvilken lekmännen förbjödos att inlåta sig på
teologiska ämnen och dymedels uppväcka onyttiga strider bland de
akademiska medborgarnc.
Samtidigt med att de teologiska tvisterna pågingo, ådrog sig Ihre
äfvenledes regeringens misshag på annat sätt, nämligen genom sina po
litiska afhandlingar. De tumultu darlecarlorum »om dalkarlarnes upp
ror» utgafs och ventilerades ungefär på samma tid, som oroligheter upp
stodo i Dalarna i anledning af det olyckliga kriget med Ryssland samt
splitet vid tronföljarevalet på riksdagen. Man trodde sig här läsa mellan
raderna, att det ej så mycket afhandlade Näftåget och oroligheterna på
konung Sigismunds tid, som fastmer den närvarande ställningen. Man
gick så långt, att man däri såg instruktioner för orostiftarne. Under
598
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
