Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUST. STJEIINSTRÖM.
ett ganska mödosamt arbete och öfverseende af ett latinskt lexikon
som prof. Lindblom sig åtagit att förfärdiga.»
Alla mindre i akademiska afhandlingar nedlagda skrifter, hvilket
ämne de än beröra, äro naturligtvis alfattadc på det lärda språket.
Ett undantag härifrån göra tvänne, som försvarades i hofvets närvaro.
Den första: »Tanckar om företrädet wetenskaper emellan» hölls 1752
inför Lovisa Ulrika, som särskildt anhållit, att Ihre måtte uppträda för
att gifva prof på sin beprisade skicklighet i katedern. I 12 teser
framställas hans åsigter om vetenskapernas rang: »wetenskaper i gemen
äro antingen nyttige eller ouyttige: the senare, som wanwett rättare
nämnas, äro the som i sig hafva något antingen ogudaktigt, skamligt
eller skadligt, t. ex. spådomskonster, gullmakeri, m. m.» Egendomlig
är hans åsigt, att skalde- och raålarekonst samt vältalighet »wantrifvas
bland fattiga och tryckta folkslag»; han anför vidare, att »af them
(vetenskaper enligt honom) som afficiera siälen kunna skalde- och
wältalighetskonstcrna ej påstå främsta rurnet, när the igenom nätta
tänke- och talesätt blott roa öronen och förlusta wåra sinnen, äfven
så litet som historien och thes tilhörige delar, tå the allenast berätta
folks eller personers öden, orters belägenhet, tidräkningar, ättelängder
m. m. Men tå the samma brukas att föra läsare til wörd
nad för skaparen, inplanta dygd, utreda sanningar, lära andra att i
framfarnas öden förese sitt, att upphjälpa allmän och enskild wäl
trefnad m. m., få samma wetenskaper strax annan högre stämpel».
Man finner här det 18:de århundradets uppfattning i afseende på konst
och vetenskap åtminstone delvis uttalad.
Den andra: »Frågan, hvarföre store män i krigskuuskap, stats
klokhet och wetenskaper uppkommet mer i thet ena än thet andra
tidehvarfvct?» ventilerades 1767 också inför hofvet. Dåvarande
kanslerns (kronprinsen Gustafs) egenhändiga bref med anledning af
denna disputation förvaras ännu bland Ihres papper. Kanslern uttalar
deri den önskan, att akten skulle försiggå på svenska, »pour que la
reine, les princesses et les dames de la cour y puissent comprcndrc
quclquc chose». Den sedermera bekanta skalden Johan Gabriel
Oxenstierna, nu sjuttonårig, var enligt kronprinsens särskildt uttalade
önskan opponent.
Ån flere arbeten inom den nordiska språkhistorien och historien
skulle kunna framdragas. Yi hafva ej häller kunnat taga hänsyn till
den mängd mindre skrifter från andra literaturgrenar, som utgåfvos
606
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
