Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN lIIRE.
syndafloden, äro utan grund ; att all liknelse är, att runor i större
delen af Europa fordom varit brukade, och att de ifrån tyska sjö
städerna med köpmännen lära hit inkommit, att Olof Skötkonung them
aldrig tänkt förstöra, utan att the fast mer warit i någorlunda bruk
intill femtonde seclum» (den ofvan nämda själfbiografien). Andra
mindre afhandlingar, belysande språk- och kulturhistorien, strödde
han så att säga kring sig; de mortuis in Hvitavadum upplyses, att »Hvita
vad», »som på våra runstenar ofta förekommer», ej, såsom man hit
tills antagit, vore ett ortsnamn, utan »att thet betyder the hvita
döpclsekläder, som nychristne efter dopet en tid boro»; uti en annan
Insignia serenissimæ Familias Vasiacæ bevisas, att »Wasen ingalunda
betecknar en sädeskärfve, utan en fascine, hvadan ock the, som af
thenne familien voro i Danmark, kallade sig stormwase, till hvilken
denomination en sädeskärfve ej kunde gifva anledning»; ide Ädagiis
sviogothicis fram ställes en samling ordspråk från såväl äldre som nyare
tid, m. fl.
I ett bref till kanslirådet Lagerbring framstälde han sina åsigter
om den s. k. prosaiska eddan eller Snorre-eddan närmast med hänsyn
till den handskrift däraf, som förvaras på Upsala bibliotek. Han
tillbakavisade den gamla uppfattningen, att det vore ett slags upp
gjordt teologiskt system. För honom är den en »introduetio in artem
poeticam islandicam». Hans förtjänst är vidare att ur den nordiska ko
nungalängden hafva utgallrat »Fornjoter och hans ätt», hvarmed de
äldre historieskrifvarne hade mycket att syssla.
Om hans insigt i den äldre nordiska literatureu vitnar äfven hans
strid med Stjernman och dennes vapendragare. Slutpåminnelsen i
denna literära fäjd utgafs aldrig af Ihre, men finnes bland hans efter
lämnade papper.
Att han besatt en grundlig klassisk bildning, ligger klart för hand,
då man genomgår hans arbeten. Såsom ofvan nämts, föreläste han
under en lång följd af år öfver Livius. Till Liviusliteraturen har
han ock bidragit genom utgifvande af ett då nyss upptäckt fragment.
»Thetta fragmentum», skrifver han, »som i Rom blef upptäckt, är
af åtskilliga utgifvet. Jag menar mig hafva wisat, att the felat i
läsningen, och i öfrigt sökt upplysa hvarjehanda ställen i texten.
Thetta är och blir mitt sista arbete, utom thet jag ett par år warit
och än är efter consistorii academici begäran och uppå Hans Excel
lence Hr R. R. Grefve Carl Rudenskölds befallning [sysselsatt] med
605
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
