Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FILOSOFISKA FORSKNINGEN I SVERIGE.
synpunkt tilltalad. Denna »kriticisrn», sora hånar hvarje försök att gå
på djupet, emedan man icke vill eller icke kan följa med, och som
själfbelåtet dröjer vid det, »som för ögonen är», denna slags kriticisrn
skulle vi för vår del vilja känneteckna såsom ytlighet, och vi måste
med detta namn beteckna det, hvaraf vår tid älskar att berömma sig.
Icke drista vi neka, att sysslandet med vetenskapernas populari
sering kan, om det stannar i dåliga händer, understödja en sådan ten
dens. Lätt inbillar sig läsaren af en dylik framställning, att han till
egnat sig, hvad han platt icke begriper, att han kan fälla sina domslut
där, hvarest han borde hålla sig fjärran från hvarje omdöme, emedan
nödiga kunskaper och nödig erfarenhet saknas. Missbruket bör dock
ej förstöra bruket. Den populariserande skriftställaren bör däraf blott
lära sig att ställa höga fordringar på sig själf. Bäst fyller han dessa
fordringar, om han bemödar sig om att på samma gång han väcker
sina läsares intresse, söka skärpa äfven deras eftertanke och lära dem
besinna, huru svåra vetenskapens problem i själfva verket äro, genom
att göra dem förtrogna med dessa hennes problem och de fordringar,
som måste ställas på deras lösning, deras betydelse för beslägtade frå
gor och för lifvet. En fallfärdig och afslutad framställning af mera
positivt och dogmatiskt innehåll blir, om den är kortfattad, ofta ytlig.
Samma fordringar måste i detta afseende i vår tid ställas på den
populariserande skriftställaren som på pedagogen. Båda böra de fram
för alt söka lära sina lärjungar och läsare, hvad det betyder att förstå
en sak. Dessa få härigenom den vigtiga insigten, att de, för närvarande
åtminstone, ingenting begripa. Och må hända skola de härigenom
drifvas därhän, att de i framtiden verkligen förstå något i detta
vetenskapsfack eller i något annat.
Ett lämpligt sätt att lösa dessa uppgifter är onekligen att vid
lyftigare framställa en speciel del af vetenskapen, egnad att tillvinna
sig ett allmännare intresse, men att på samma gång påvisa det nära
sambandet emellan denna del och vetenskapen i det hela. Genom
dylika sidoblickar in på närliggande områden orienteras läsaren lätt
icke blott i det egentligen föreliggande ämnet, utan i vetenskapen
öfverhufvud. Genom vunnen insigt i sammanhanget inom vetandets
olika grenar vidgas hans vyer, genom den detaljerade framställningen
af ett enskildt parti, som dock till sist fängslar hans uppmärksamhet,
vaknar hans intresse för enskildheterna genom båda i förening bör
hans håg lifvas att på detta sätt söka inhemta kännedom, jämväl om
andra partier. Författaren vinner, genom detta sätt att gå till väga,
äfven den stora fördelen, att hans arbete, jämte det gagn, det såsom
populär framställning kan åstadkomma, tillika kan vara af verkligt veten
skapligt värde.
Författaren af det arbete, som gifvit anledning till dessa rcflck
tioner, har valt denna utväg. Obestridligt synes oss vara, att hans
Nordisk tidskrift. 1880. 43
609
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
