Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FILOSOFISKA FORSKNINGEN 1 SVERIGE.
verk liar ett stort vetenskapligt värde, såsom behandlande en riktning
inom filosofiens historia, som, detta arbete förutan, måhända skulle tilp
en icke oväsentlig del gått för efterveriden förlorad. På samma gång
är det genom sitt innehåll såväl som genom sättet för ämnets behand
ling och framställning synnerligen väl egnadt till studium för en större
allmänhet. Att vi här af lätt insedda skäl behandla det hufvudsakligen
ur den senare synpunkten, innebär intet underskattande af dess veten
skapliga värde. Inför den svenske fackmannen behöfver det ingen
rekommendation. Blott med hänsyn till dess nytta för en större all
mänhet må ett par ord tilläggas, dels beträffande den vetenskap, till
hvilken dess innehåll hör, dels med afseende på själfva detta innehåll.
Det gifves onekligen vetenskaper, som icke als kunna populariseras.
Ingen lär väl betvifla, att ju icke matematiken tillhör deras antal, och
en och annan af filosofiens idkare torde äfven vilja dit hänföra denna.
Utan att vi neka, att hennes spridning till en större allmänhet är för
enad med fiere egendomliga svårigheter, tro vi dock, att hon både kan
och bör populariseras. Hennes resultater böra, särskildt i våra dagar,
beredas en större spridning än hittills skett. De lägre tendenserna,
klädda i skepnaden af en mer eller mindre förstucken materialism och
pessimism, närma sig Norden. Många religiösa och sociala frågor
tränga till lösning. Sant är det visserligen, alt det ytterst är lifvet
och erfarenheten, som skola betaga de lägre äsigterna om verlden och
människolifvet deras kredit i det allmänna föreställningssättet och gifva
ett lyckobringande svar på de praktiska frågorna. Men utan sin stora
vigt och betydelse kan det dock ej vara, att man lär sig inse, att de
förra ej häller hafva den sunda vetenskapliga forskningen på sin sida,
att man vid behandlingen af de senare bör ega den klarhet öfver själfva
de yttersta principerna, som bekantskapen med grundtankarna i t. ex.
den etiska vetenskapen mången gång kan skänka, och hvarigenom
diskussionen i många fall kunde underlättas och för frågan främmande
synpunkter aflägsnas. Kritiska granskningar af de lägre åsigterna och
populära framställningar af särskilt de delar af praktiska filosofien,
som stå de sociala och religiösa frågorna närmast, måste därför anses
vara i vår tid af behofvet påkallade. Men äfven framställningar af
filosofiens historia i allmänhet eller af något visst parti af henne äro
för det ifrågavarande ändamålet af stort värde; ingenting kan så som
filosofiens historia orientera oss i filosofiska frågor.
Prof. Nyblæi nu ifrågavarande arbete utgör, jämte den äfven af
honom utgifna »Grubbcs Praktiska filosofiens historia», snart sagdt det
enda, vår literatur i den vägen äger. För en hvar, som intresserar sig
för fosterländsk odling, har det emellertid sitt värde ej blott därför,
att det såväl genom ofvan nämda egenskaper och .genom det sätt,
hvarpå det för öfrigt löser de uppgifter, som i följd häraf föreligga
detsamma, är egnadt att i hög grad gagna denna odling, icke häller
610
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
