Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. H. Åberg.
DEN FILOSOFISKA FORSKNINGEN I SVERIGE.
blott därför, att det själft uppvuxit ur fosterländsk grund, själfva
det ämne, det behandlar, har för oss svenskar ett synnerligen stort in
tresse. Arbetet visar oss, icke blott att fosterlandet har en själf
ständig filosofi i den meningen, att då och då själfständiga filosofiska
tankar fått gro och bära frukt äfven här, det visar oss ock, att denna
inhemska filosofi har en historia, en själfständig utveckling af en själf
ständig princip. Hvilken denna princip är, angifves af författaren med
bestämdhet Den är en genomgående tendens till det öfversinliga och
ideela. Under det att den tyska filosofien efter Kant i allmänhet
sökte förklara den sinliga verkligheten ur sig själf, genom att gifva
någon hennes sida en absolut betydelse, röjer sig däremot hos svenska
tänkare redan från början af Kantianismcns första införande här en
tendens att söka hennes förklaring i en annan, mot henne fullt själf
ständig verklighet, samt att fatta denna verklighet såsom till sin art
personlig. Det är det från alla sinliga bestämningar renade pcrsonlig
hetsbegreppet, som utgör kärnan i vår svenska filosofi, och dess ut
veckling visar oss, huru detta begrepp såsom det i sann mening varande
och det, som i sann mening har värde, arbetat sig fram till alt större
klarhet för de svenske tänkarne. Framställningen af denna utveckling
i sitt lefvande sammanhang med den filosofiska utvecklingen i det hela,
utgör hufvudinnehållet i prof. Nyblæi föreliggande verk.
Förutom vår lifiiga önskan, att författaren måtte förunnas tillfälle
att fortsätta och fullborda det fosterländska arbete, hvars resultat nu
delvis föreligger oss, en önskan, som vi veta delas af hvarje vän af
fosterländsk odling, han må i filosofiska frågor hysa hvilka åsigter som
hälst, kunna vi ej afhålla oss från att uttala ännu en förhoppning,
nämligen att hans föredöme måtte mana till efterföljd. Att flerfaldiga
uppgifter i våra dagar föreligga den filosofiska skriftställaren icke blott
af rent vetenskaplig art, utan äfven med hänsyn till en större allmän
het, hafva vi påpekat. Men prof. Nyblæi arbete har, äfven sedan det
efter uppgifven plan fullständigt utkommit, en egenskap, som vi hoppas
ej skall lemnas opåaktad af den filosofiska forskningens yngre idkare
i vårt land. Det behöfver komplettering i en viss riktning och hän
visar själft på en sådan. Detta säges ej i afsigt att emot detsamma
uttala något slags klander. Tvärtom, vi äro författaren tack skyldige
därför, att han inskränkt sitt arbete till den period, som onekligen är
af största vigt och betydelse. Men gifvet är, att en framställning af
det hittills nästan ouppodlade fält, som heter den svenska filosofiens
historia före början af vårt århundrade, vore, äfven den, af ett icke ringa
vetenskapligt intresse, på samma gång den vore egnad att sprida ljus
öfver en ej ovigtig tid af den svenska kulturhistorien.
611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
