Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA ELEMENTARLÄROVERKENS SENASTE ÖDEN.
Revisionen af 1824 frainstälde åtskilliga önskningar och förslag,
bland annat om förbättring af lärarnes allöning samt om återupptagande
af den i 1807 års skolordning meddelade föreskriften om en för båda
slagen af skolor gemensam klass, men uttalade sig bestämdt emot
stora och genomgripande rubbningar af hufvudgrunderna för läroverkens
inrättning, hvilken ansågs i det hela god och bepröfvad.
I cirkulär af den 18 maj 1825 meddelade regeringen några ej syn
nerligen vigtiga bestämmelser, hufvudsakligen med ledning af revisio
nens utlåtande. Särskildt upphäfdes skyldigheten för lärjunge att styrka,
att han kunde vid läroverket sig uppehålla. Men redan samma år ned
sattes en stor uppfostringskomité, bestående af 23 ledamöter. Dess be
tänkande afgafs den 20 dec. 1828. Pluraliteten, som utgjordes af 13
ledamöter, önskade en fullständig omdaning af elementarläroverken.
Två bildningsliuier borde finnas, en för klassiska språkens literatur i
förening med den moderna, och en för denna senare, skild från den
klassiska. Realämnena skulle vara obligatoriska, äfveu å den klassiska
linien, men å reallinien skulle befrielse från ett modernt språk kunna
medgifvas. Kemi, engelska språket och teckning skulle tillkomma,
det förstnämda såsom nytt, de senare såsom obligatoriska ämnen. I
den förberedande klassen skulle meddelas grundläggande grammatikalisk
undervisning i modersmålet. »Sakkunskaperna vore nödvändiga, språ
ken tillfälliga läroämnen». Lärosättet borde ändras. Den ambulatoriska
läsemetoden med ämnesläsning och fri flyttning samt växelundervis
ning borde hafva företräde framför den gamla; dock kunde af praktiska
skäl det nya och bättre lärosättet ej påbjudas i hela dess vidd.
Mot det nu i sina hufvuddrag angifna förslaget hade dock starka
invändningar blifvit framstälda af en minoritet af 8 medlemmar, hvar
jämte H. Järta och E. G. Geijer afgifvit särskilda yttranden.
Komitéforslaget föranledde icke omedelbart någon ändring i skol
ordningen. Ett praktiskt resultat af komiténs verksamhet var inrättan
det (1827) och öppnandet (1828) af nya elementarskolan i Stockholm,
i hvilken den nya organisationen och det nya undervisningssättet skulle
genom erfarenheten pröfvas. För öfrigt ansågs, att frågan var altför
vigtig att nu företagas till slutligt afgörande, innan »allmänna tänke
sättet finge tid att stadga sig», en åsigt, som särskildt framhölls af
Rikets Ständer.
Revisionen af 1832 uttalade sig i allmänhet mot komitéförslagets
hufvudgrunder, men instämde i en del af dess framställningar angående
623
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
