Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. TÖRNEBLADH.
Till dygdiga och gagnande medborgare kunde blifva säkert och pålit
ligt». I öfverensstämmelse härmed utfärdades pä försök och till efter
följd under fem år skolordningen af 1807, som sökte främja realbild
ningens intresse genom att anordna apologistskolor till större omfatt
ning. Dessas ställning till trivialskolorna blef dock något oklar. Häri
torde ock hafva legat den vigtigaste orsaken därtill, att 1807 års skol
ordning ej fick njuta af något längre lif. En uppfostringskornité till
sattes 1812 och afgaf 1817 ett betänkande, hvilket, i åtskilligt omar
betadt låg till grund för skolordningen af den 16 december 1820. En
ligt hvad komitébetänkandet af 1817 gifver vid handen, hvilade skilnaden
emellan de två klasser af elementarläroverk, som denna ordning känner,
på grundsatsen att »uppdraga en bestämd gräns emellan de skolor, som
äro ämnade att dana vetenskapsidkare och tjänstemän, hvilkas cmbeten
fordra vetenskaplig bildning, och dem, i hvilka ungdomen skall upp
fostras till sådana yrken, som med vetenskaperna icke stå i något egent
ligt samband.» En följd däraf, att en så skarp gränslinie utstakades mellan
de olika slagen af bildningsanstalter, var, att hvartdera fick verka för
sitt ändamål. Den s. k. lärda skolans undervisning blef mera concen
trerad än förr, och den brist, som förefanns i fråga om det matematiska
studiet, afhjälptes.
Mindre tillfredsställande var anordningen af apologistskolan, som i
själfva verket blef ett slags bihang till den lärda. Men hvad som sär
skildt i 1820 års skolordning förtjänar erkännande, är den uppmärk
samhet, som egnas åt en god metod och hvilken framträder i de med
omsorg utarbetade anvisningar och råd, som åtföljde själfva stadgan.
Inrättandet af en revision öfver läroverken, hvilken hvart tredje år
skulle sammanträda i verkligheten förekommo blott tre revisioner,
nämligen 1824, 1832 och 1843 borde äfven medföra vissa fördelar.
Emellertid var man icke belåten med den nya ordningen. Det var
hufvudsakligen det stränga åtskiljandet af den lärda skolan och apologist
skolan samt denna senares otillräcklighet för dess ändamål, som gåfvo an
ledning till klagan. Redan vid 1823 års riksdag uttalades anmärkningar
mot skolstadgan af 1820, men de ledde icke till annat beslut, än en
anhållan, dels att Kongl. Maj:t måtte upphäfva den bestämmelsen, att
till lärjunge icke finge antagas den, som icke kunde för rektor styrka,
att han genom egna tillgångar eller andras understöd kunde uppehålla
sig vid läroverket, dels ock att medellösa lärjungar måtte blifva från
vissa stadgade afgifter befriade.
622
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
