Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. TÖHNEBLiVDH.
Vårterminen 1880 utgjorde antalet lärjungar i 34 högre läroverks gym
nasialklasser (6—7) å båda linicrna 3514, i de gemensamma klasserna
(1—3) vid 34 högre, 24 feroklassiga och 20 trcklassiga läroverk 7293,
i 4:de och s:tc latinklasserna 2343, i 4:de och s:te realklasserna 1534,
i 6:e och 7:e latinklasserna 2662 samt i 6:e och 7:e realklasserna 852,
eller tillsammans 14684 samt vid 18 (9 tvåklassiga, 9 cnklassiga) peda
gogier 452.
Man ser häraf, huru stor procenten är af dem, som vilja genomgå
fullständig högre skolkurs. Benägenheten härför kan visserligen jämväl
tillskrifvas förbättrade vilkor och förändrade tidsförhållanden i allmän
het, men otvifvelaktigt har äfven bristen på tjänlig och själfständig
lägre skolkurs härvid väsentligen inverkat.
Ställningen i skolorna under de efter 1849 närmast följande åren
framkallade oro och yrkanden på den nya skollag, som skulle sätta
kronan på verket. Brytningen mellan det gamla och det nya kunde
icke ske utan rubbningar i undervisningens jämna gång, och såsom vi
redan funnit, saknades icke verkliga anledningar till missnöje. Men
ifvern efter ändring blef, såsom ofta händer, så stor, att man ej såg sig
rätt för, huru ändringen lämpligast skulle åvägabringas. Måhända hade
genom ändamålsenligt begagnande af den utväg, cirkuläret af 1849 an
visade för läroverkens ordnande efter förslag af vederbörande eforer,
läroverken kunnat gestaltas på ett mera omväxlande och fritt sätt, och
måhända hade härigenom de olika bildningskrafvcn bättre kunnat till
godoses. Tillståndet påkallade dock snar rättelse, hälst som den mången
städes försökta ämnesläsningen för lärjungarne icke ville visa sig rätt
framgångsrik. Äfven nu gåfvo ständerna uppslaget till det nya.
Mindre vigtig, ehuru märklig nog genom den åsigt om språkun
dervisningens värde, som uttalades, var riksdagens år 1850 framstälda
anhållan, att tillfälle måtte beredas dera, som det önskade, att i latinska
språket så tidigt njuta undervisning, att denna verkligen kunde utöfva
sin åsyftade för hela bildningen grundläggande betydelse. Af större
inflytande blef 1853 års riksdags skrifvelse med begäran, att ny skol
stadga i enlighet med redan gillade grunder måtte utfärdas, samt att
undervisningen måtte så ordnas, att den reala bildningen kunde ut
vecklas till all den fullständighet, som läroverkets omfång mcdgåfve,
utan att den humanistiska förlorade i grundlighet, då den senare icke
mindre än den förra borde af staten omsorgsfullt vårdas.
628
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
