Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8.. TÖRNEBLADH.
läroverken. En annan för läroverken högst välgörande anordning var
studentexamens ersättande genom afgångsexamen vid läroverken. Stad
gan härom utfärdades den 11 april 1862, men trädde i kraft först med
år 1864. Den nya examen bidrog i sin mån att höja läroverken, hälst
som stadgan från början blef varsamt och med urskilning tillämpad.
Men taflan hade äfven sin skutsida. Man hörde snart en täm
ligen stark klagolåt öfver lärjungarues öfveransträngning. Huru pass
befogad denna klagan var, vilja vi ej här afgöra. Så mycket synes
oss visst, att, om den egde någon grund, felet egentligen måste ligga
i lagstiftningen före 1859, ty stadgan af det året hade ännu ej hunnit
visa sina verkningar. Det får nämligen icke förgätas, att en skolstadga,
som föreskrifver en 9 å 10-årig skolkurs, i själfva verket icke kan an
ses pröfvad förr än efter ett tiotal af år, då dess undervisningsplan
blifvit tillämpad alla klasser igenom. Den stora allmänheten tager dock
icke hänsyn härtill, utan en hvar riktar sig med det missnöje, han kan hysa,
vanligen mot det nya systemet, hvars företräden eller brister naturligt
vis icke framträda hos dem, till hvilkas utbildning grunden är lagd
efter ett äldre, och hvilka fortfarande i större eller mindre mån måste
fortsätta att undervisas helt och hållet efter detta eller åtminstone med
skäligt afseende därpå.
1 en punkt sammanstämde dock i det nu i fråga varande fallet den
äldre och den yngre skolstadgan, nämligen hvad beträffar mängden af äm
nen och kursernas vidd. Att anordningen af arbetet nu var mera välbetänkt
och lärotiden längre, tog man icke så noga i betraktande, utan vände
sig i allmänhet mot de fordringar, skolan stälde på sina lärjungar.
Härvid inverkade en annan omständighet, som dock af den stora mäng
den förbisågs.
Vi hafva redan i det föregående framhållit, att den lägre realbild
ningen efter 1849 var blifven sammanförd med den högre så väl reala
som klassiska. Följden häraf var en stark strömning till de högre läro
verkens nedre klasser. Det stora antalet lärjungar i dessa vållade na
turligtvis svårigheter i och för undervisningen och utöfvade härigenom
ett mindre fördelaktigt inflytande på läroverken. Men svårare var en
annan olägenhet, som de nedre klassernas amfibiska natur medförde.
Det uppstod en naturlig frestelse att icke afsluta skolkursen på några
år, såsom i en borgar- eller apologistskola skedde, utan fortsätta den
samma alt längre och längre, äfven utan att den andliga begåfningcn
för att ej tala om de ekonomiska tillgångarna var sådan den borde
632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
