Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA ELEMENTARLÄROVERKENS SENASTE ÖDEN.
vara, för att en så beskaffad studieverksamhet med framgång skulle
kunna idkas. I följd häraf blefvo äfven de öfre klasserna tyngda af
en mängd till skolstudier af högre slag obekväma ynglingar, som icke
blott fingo en förfelad lefnadsriktning, utan ock bidrogo att försvåra
och neddraga undervisningen för de verkligen goda anlagen. Skolan
blef i mer än ett fall ett slags härbärge, där man var glad att få in
hysa ynglingar, om hvilka man icke visste, hvart man skulle skicka
dera. Att resultaten af undervisningen måste taga inverkan af dylika
förhållanden, är lätt insedt, likasom, att detta måste i sin ordning hafva
inflytande på allmänhetens tankar om skolbildningen. Och i fråga om
öfveransträngning måste tillvaron i skolorna af jämförelsevis många till
studier mindre tjänliga och därför ofta af arbetet hårdt tryckta lärjungar
vara rätt kännbar och bidraga att underhålla och befästa tron på skol
ungdomens betungande med öfverdrifvet arbete.
Redan 1863 funno sig Rikets Ständer böra aflåta en skrifvelse an
gående ändringar i läroverksstadgan. Det var angelägenheten af att
förekomma lärjungarnes öfveransträngning, som anfördes till grund för
den framstälda anhållan om ändring i läsordning och inskränkning af
pensa. Men därjämte framhölls nödvändigheten af lärarens praktiska
utbildning i och för lärarkallet, i enlighet med komitéforslaget af 1858,
samt uttalades önskligheten att för läroverken kunna åstadkomma en
närmare tillsyn och vård. Slutligen, och detta var måhända det, som
mest låg om hjärtat, begärdes, att frikallelse från grekiska språkets stu
dium skulle lemnas åt lärjunge på latinlinien, om hans målsman det
önskade. Enligt 1859 års stadga var nämligen dylik dispens ej med
gifven.
Följden af 1863 års skrifvelse blef cirkuläret af den 12 maj 1865,
hvari flere bestämmelser meddelades åsyftande att främja en metodisk
och lämpligt ordnad undervisning. Därjämte infördes tyskan redan i
första klassen, hvaremot det grekiska språkets studium framflyttades
ett år och rättighet till dispens medgafs under vissa vilkor. Lärar
bildningen sågs tillgodo genom ett profår, men i afseende å tillsynen
öfver läroverken vidtogs ingen åtgärd, hvarvid dock bör märkas, att
särskilda byråer för den högre undervisningen och folkundervisningen
i förening med inspektion i följd af förhållandenas kraf blifvit inrättade
i ecklesiastikdepartementet.
Någon genomgripande betydelse hade 1865 års cirkulär icke. Prof
året kom visserligen till stånd, men var i sitt dåvarande skick icke på
Nordisk tidskrift. 1880. 45
633
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
