Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. TÖHNEBLADH.
examinanden afser att vinna de insigter, som i och för hans lärarverk
samhet äro af största gagn.
Lärarens praktiska utbildning, på hvars förstärkande många röster
yrkat, blef, sedan ett 1874 framstäldt förslag om ett normalläroverk ej rönt
framgång, ordnad genom profårsstadgan af d. 16 juni 1875. Enligt denna
skall profåret genomgås vid vissa läroverk för det närvarande univer
sitetsstädernas och hufvudstadens. Anordningen innebär möjligheten till
ett bestämdt framåtskridande, men mycket beror härvid på föreskrifternas
utförande. Det är gifvet, att förfaringssättet icke förr än efter någon
tid kan blifva utveckladt till full mognad, och i alla händelser kunna
frukterna af den nya profårsundervisningeu endast småningom komma läro
verken till godo. Under dessa förhållanden, och då flere ämnen i skolorna,
synnerligast på reallinien, nu mera intaga en olika ställning mot förr,
kunna undervisningsmetoderna icke ännu anses i allo stadgade. Att man
dock redan nu vill hafva den gällande undervisningsplanen förändrad,
har i början af denna uppsats angifvits. Yrkandet härpå söker sitt stöd
i den klagan öfver det närvarande, som från flere håll förnimmes.
Man kan i denna klagan urskilja flere strömningar. En riktar sig
mot det nuvarande systemet, så vidt det rör den klassiska bildningen,
hvilken anses oskäligt försvagad i och genom latinets sena inträde och
grekiskans mindre goda ställning. En annan berör realliniens intressen,
äfven vid universitetet, der likställighet emellan klassisk och real bild
ning anses böra finnas. Från denna sida yttras jämväl missbelåtenhet
med den högre realbildniugens svaghet i humanistiskt afseende, hvilken
särskildt beror på splittringen i de lefvande språkens studium. En tredje
utgår från den allmänt medborgerliga bildningens målsmän, hvilka
mena, att verkligt användbar sådan bildning för närvarande ej står att
vinna för det stora flertal, som i förtid och redan på lägre stadium
lemnar skolan. För öfrigt hör man åtskilliga yttranden om måugläseri
och öfvefansträngning, medan å andra sidan äfven nya ämnen af mera
»praktiskt» gagn förordas till inträde i skolan bredvid de gamla eller i
stället för ett och annat bland dessa. Meningarna härom, likasom om skol
väsendet i dess helhet, äro i allmänhet växlande och stundom mera
beroende på hugskott än på genomtänkta grundsatser.
Det är emellertid uppenbart, att skolordningen måste råka ut för
klander, om den bedömes med hänsigt endast till ett af de tre hufvud
syften, som hon vill främja. Hon söker nämligen att på en gång till
godose den klassiska bildningens samt den högre och den lägre real-
638
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
