Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA ELEMENTARLÄROVERKENS SENASTE ÖDEN.
bildningens kraf. Den undersökning, man har att göra, blir således,
om alla dessa tre ändamål kunna anses tillräckligt tillgodosedda i
och genom den nu gällande undervisningsplanen. Den ordning, som
är faststäld för skolans nedre stadium, är härvid, såsom vår fram
ställning i det föregående redan torde hafva ådagalagt, af väsentlig
betydelse. Kan nämligen detta stadium på en gång fylla behofvet af
en borgar- eller lägre realskola och lägga fast grund för daning till
högre real- eller klassisk bildning, så är systemet förtjänt af alt erkän
nande. Ar det åter icke i stånd att tillgodose alla dessa ändamål, så
folier att tillse, huru de hvart för sig bäst skola befordras, så att kvar
ken den lägre bildningen försummas eller den högre bäraren af lan
dets odling får gifva vika för den förra.
Härmed sammanhänger den svårlösta frågan om tillströmningen till
läroverken, hvilken här och där hotar att spränga dessa. Helt nyligen
har den tanke framkastats, att undervisningen i de allmänna läroverken
måtte upphöra att vara kostnadsfri, eller med andra ord, att till den
obetydliga afgift 15 å 20 kronor i terminen af de bemedlade, något
mindre af de öfriga som nu betalas för ljus och ved samt materiel
och lokal, måtte läggas en terminlig sådan om minst 25 kronor för
undervisningen, dock med rättighet för obemedlade till viss procent
att därifrån befrias. Tanken har framkommit i sammanhang med frågan
om den af behofvet påkallade förbättringen af lärarnes lönevilkor. Mången
har emellertid omfattat förslaget om höjda afgifter såsom ett medel att
hindra uppkomsten eller utbredningen af det s. k. »literära proleta
riatet». Man har nämligen tyckt sig märka, att många ynglingar i följd
af det lätta tillfället till undervisning likasom lockas in pä studiebanan,
utan att hafva tjänliga anlag därför. Vi hafva redan i det föregående
angifvit, att detta förhållande i ej ringa mån framkallats af bristen på
läroverk för lägre realbildning, en brist, som, altsedan apologistskolorna
upphörde, låtit känna sig, och hvilken 1870 års komité sökte afhjälpa
genom förslaget om inrättande af »pedagogierna», som dock med afse
ende å ställning och lärarekrafter icke kunde anses för ändamålet till
räckliga. Huruvida nu förhöjning af terminsafgifterua i en eller annan
form skulle från de högre läroverken aflägsna lärjungar, som befaras
blifva literära proletärer, eller möjligen andra ynglingar, som skulle
kunna en gång »föra vår bildnings runor med den äran», det är icke
lätt att säga. Åfven torde inflytandet i socialt hänseende af en dylik
förhöjning böra tagas i betraktande.
639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
