Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄGEKUNSTEN HOS DE GAMLE EGYPTEKE.
stommens för förverkligande af nyss nämda syfte. Liebleins öfver
sättning kom altså synnerligen lägligt, ehuru man för sakens skull
måste beklaga, att han valt ett skandinaviskt tungomål till medium
för sin framstälning, ty om än härigenom innehållet af Papyros
Ebers blifvit oss nordbor tillgängligt, så har dock en långt talrikare
publik gått miste om frukterna af prof. Liebleins förtjänstfulla
arbete. Så vidt vi veta, har cljes ingen öfversättning af denna vig
tiga urkund sett dagen, och den kurs, som Maspero däråt ämnat egna
vid College de France, är tills vidare uppskjuten med anledning af
denne forskares förordnande till direktör för den nybildade »Ecole
d’Orient».
Att utförligare granska prof. L:s behandling af de mer eller
mindre kinkiga punkter, Papyros Ebers’ senare hälft erbjuder, tillhör
ej denna tidskrifts plan. Lika litet hafva vi här att skärskåda, i hvad
mån den klassiska forntidens medicinska skriftställare tagit intryck af
sina föregångare i Ägypten; att en viss frändskap mellan Dioscorides’
verk och papyros Ebers förefinnes, har redan prof. Fristedt framhållit.
Lofordande förtjänar i hvarje fall omnämnas den enkelhet och på
samma gång korrekthet, hvarraed L. enligt vår tanke på många ställen
träffat den ej alltid rätt klara textens andemening. Skulle det där
jämte tillåtas oss uttala några små anmärkningar, så vore de för
nämsta kanhända, att förf. i främsta rummet synts oss kunnat offra
en smula utrymme åt några orienterande upplysningar öfver ägyptisk
läkekonst och läkareliteratur, hvarvid hans rika erfarenhet säkerligen
torde tillåtit honom att gifva hvilken omfattning som hälst åt denna
del af sin framstälning; likaledes hade det synts oss mer lämpligt att
i ett arbete sammanföra öfversättningen af Papyros Ebers’ olika delar,
än att fördela dem på tvänue, såsom prof. L. gjort. Därigenom hade
större åskådlighet vunnits, likasom äfven besväret för vänner af ämnet
blifvit mindre, om de sluppit att ur tväune särskilda tidskrifter skaffa
sig de äskade upplysningarna.
Mot förfis tolkningar hafva vi så godt som inga invändningar att
göra. Se här ett par obetydligheter i detta afseende, de enda som
vi kunnat uppdaga. Sid. 3 förekommer ett recept mot en fruntimmers
åkorama. L. återgifver inledningen till det samma sålunda: »Qah
sepit-sten, som ikke må se solens lys om morgonen, bestänkes med
särdeles meget vand om aftenen». Vi skulle gärna ha öfversatt; »Qah
sepit-sten, som icke må se solens ljus, lägges i to-het (källaren?), be
stänkes med stora kvantiteter vatten om aftonen!» Uttrycket to-het
»den hvita jorden», som är determineradt med »husplanen», och därför
synts oss beteckna någon del af det ägyptiska boningshuset kanske
snarast den i kalkklippan urhålkade källaren? har tydligen be
traktats af L. som felaktigt. Han har emenderat Flet-to och ansett
det föregående verket ra »lägga» lika som den efterföljande husplanen
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
