Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄ.GEKUNSTEN HOS ÖE GAMLE EGYPTERE.
vara af skrifvaren utan skäl inflickade. Dock har denna emendation
synts oss för våldsam för att vara antaglig. A andra sidan lider vår
tolkning en smula intrång genom det till förklaring upptagna uttryckets
egenskap af att vara (åtminstone för oss) ensamt stående. Sid. 10
har förf. begått ett mindre väsendtligt, ehuru ganska anrnärkningsvärdt
misstag. L. har här följt sina föregångare Ebers och Stern, kanske
altför mycket. Temat är just det redan nämda kapitlet om hjärtats
gång enligt läkaremysterierna. L. öfversätter här inledningsorden
i likhet med Ebers och Stern: »Från hjärtet går kar til det hele le
geme. Med hensyn hertil meddeler lägen Nebsecht og prästen Nehsa:
Overalt hvor han placerer sine fingre» etc., i stället för, såsom texten
bjuder: »Från hjärtat gå kärl till alla delar af kroppen. Med hänsyn
till dessa gäller, att öfver alt hvar en läkare, en Sekhet prest, eller en
hesvärjare lägger sina finger» etc. 1 Vi kunna ej underlåta att, i
sammanhang med detta ställe, i förbigående erinra om ett litet kurio
sum. Den som läst Ebers’ roman »Uarda» erinrar sig nog bland
hjältarne däri en viss läkare Nebsecht, om hvilken Ebers i en not
meddelar, att denne Nebsecht vill vara en af diktens pensel idealiserad
bild af den Nebsecht, hvilken uppgifves såsom förf. till traktaten om
hjärtat i Papyros Ebers. En recensent i »Finsk tidskrift» har till
och med, om vi ej missrainna oss, påstått, att Nebsechts personlighet
i dikten haft sin förebild och motsvarighet i Nebsechts karakter, så
dan denna skildras i Papyros Ebers. Nu förekommer emellertid ingen
städes i papyren någon Nebsecht». Som man ser, har så
lunda missuppfattningen af ett enstaka uttryck gifvit upphof åt en
hel legend. Vi hafva här helt enkelt en bekräftelse på den gamla
satsen, att myter ingenting annat äro än ord. Med det sagda hafva
vi pä intet vis velat söka nedsätta Ebers’ »Uarda», hvars egenskap af
diktverk fullkomligt berättigar individualisationer af nu antydda art.
Den knapt två tredjedels sekel gamla vetenskap, bland hvars
mest framstående målsmän Ebers och Lieblein utan gensägelse kunna
räknas, har på sin hittills tillryggalagda bana tagit ut jättesteg mot
det i fjärran skymtande målet: det forna Ägyptens återkallande till
lif i den moderna mänsklighetens medvetande. Det rent yttre ord
nandet och klassificerandet, de stora dragen af den ägyptiska civilisa
tionens utveckling, tolkningen af de historiska minnesmärkena alt
detta är i det väsentliga en »fait accompli». Forskningen har trängt in
på kulturhistoriens mark, man har lemnat faraonerna själfva, för att
studera deras folk i handel och vandel, i lidande och verkande. De
ägyptiska skrifvarne, hvilkas förtroliga meddelanden hvimla af an-
1 Jfr en nyss åtkommen uppsats i Zeitschrift fur ågyptische Sprache (1880, 4:e
häftet): »Un passage du Papyros Ebers», där fullgiltiga bevis för nu föreslagna tolk
ning äro gifna. Eljes förekommer ingenstädes i papyren någon individ med namnet
Nebsecht.
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
