Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. Engelhardt
DYREORNAMENTIKEN I NORDEN.
verden, ere behandlede mod en baggrund af den klassiske kunsts
overlegne betydning for civilisationen, og at der ikke i dem er seet
en åbenbaring af den nordiske folkekarakter, noget der kunde be
nyttes til grundlag for udvikling af en nordisk fremtidskunst. Ved
overalt at söge at skjælne mellem ældre og yngre stadier i de for
skellige stilretninger har forfatteren på mange punkter nået hen til
tidsbestemmelser, som må hilses med glæde. Påvisningerne af ele
menterne i de svenske runestenes og den store Jellingestens orna
mentik ere bl. a. gode exempler på frugterne af et indtrængende
studium, der söger at udtomme sit stof.
Sä. snart den norska staten genom Harald Hårfager upprättats, och
därmed ett verkligt konungadömc i det enade riket kommit till
stånd, så kunde konungarne i Norge lika litet som i andra land und
vara råd och upplysningar angående rikets angelägenheter. Och i
den mån, som riksenheten utvecklades och befästes samt konungens
maktområde i samband därmed vidgades, växte äfven hans behof af
rådplägning med landets bäste män. Vid konungadömets sida utbil
dade sig såsom en offentlig institution ett kungligt råd eller »rigets
raad», såsom det sedermera i början af det 14:de århundradet började
kallas.
Det är denna institutions historia, som herr Yngvar Nielsen gjort
till föremål för sin framstälning i det omfattande och intressanta ar
bete, hvilket vi härmed anmäla.
Den skildring förf. här meddelat, ligger visserligen inom ett om
råde, som redan förut varit föremål för mycken bearbetning. Vi
hafva nämligen, för att icke tala om de rikliga bidrag till rådets och
aristokratiens historia, som innehållas i Munchs, Sars’, Keysers m. fi:s
historiska arbeten, såväl af Keyser som i synnerhet af Aschehoug
särdeles värdefulla utredningar af rådsinstitutionens betydelse såsom
en vigtig faktor i det äldre norska samhällslifvet. Dessa äldre för
fattares syfte var emellertid att lemna bidrag till kännedomen af Nor
ges äldre stats- och rättsförfattning. Herr Nielsen har däremot fattat
sin uppgift något vidsträcktare. Hans arbetes plan har varit rent hi
storisk. Han har velat påvisa, hvilken insats det norska riksrådet
förmått att göra i folkets och rikets historia, huru dess öden under
tidernas lopp växlat, huru det blomstrat och utvecklats, och huru det
åter förfallit. Han har önskat att teckna detta råd såväl i dess ställ
ning till konungadömet och de andra nordiska landens riksråd som
ock till de samfundsklasser, hvilka därigenom närmast representerats.
Förf:s arbete har sålunda ett vida mera omfattande och omväxlande
YNGVAR NIELSEN, Det norske Rigsraad. Kristiania 1880.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
