Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Bang, sid. 9.
SIBYLLINERNA OCH VÖLUSP.I.
I närmaste sammanhang med det nu granskade påståendet, att den
i våra judisk-kristna Oracula Sibyllina uppträdande sierskan är hed
ning, står en annan af de likheter, herr Bang velat finna mellan sibyllan
och valan, att de nämligen båda skulle vara onda väsen af jätteslägt.
Att sibyllan är ond, sluter herr Bang däraf, att »hun har bedrevet
Hor, været übarmhjertig og gjort det Onde med frit Forsæt (11, 340),
ligesom hun ogsaa har begaaet Mened (VII, 154)».
Slutsatsen är visserligen icke en bland de djärfvaste herr Bang
dragit, men är likväl förhastad och något mer än det. Konung David
gjorde sig, förtäljer bibeln, saker till himmelskriande synder; men
anses likväl icke som ett ondt väsen, ej ens ovärdig att räknas bland
Guds profeter. Det är sant, att sibyllan påbördar sig svåra synder.
Denna herr Bangs uppgift hör icke till dem, som flutit ur missuppfatt
ning eller tagits ur luften, men väl till dem, som därigenom, att de
framhålla en sida och dölja en annan, varda missledande. Herr Bang
har med tystnad förbigått ett vigtigt drag, som är gemensamt för de
båda syndarne David och sibyllan; den djupa, brännande, men likväl
icke alldeles förtvifiaude ångern. Herr Bang omtalar de synder hon
bekänner 11, 340 ff, men tillägger icke, att bekännelsen slutar med en
bön till »den helige mannaregngifvaren»; »men du, o Frälsare, rena mig
från de gisslande samvetskvalen /», samt att sierskan väljer de starkaste
uttryck för att tillkännagifva sin ödmjukhet och ovärdighet inför Gud.
Herr Bang omtalar hennes syndabekännelse VII, 154, men tillägger
icke, att sierskan äfven här talar om sina samvetskval och sin ånger,
att hon förutsäger och påkallar öfver sig det rättmätiga jordiska straffet,
steningen, för sitt begångna äktenskapsbrott, samt slutar med att uttala
det vissa hopp, att en sådan död som hon vill möta med »mot
himmelen riktade ögon» skall för henne varda öfvergången till det
sanna lifvet (£rjoo)).
Så förhåller det sig med »det onda väsen», hr Bang tecknat.
De samvetskval sibyllan lider jämför hon på sistnämda ställe med
en eld, som frätt och skall förtära henne. Detta uttryck har från herr
Bangs sida råkat ut för ett missförstånd, hvaraf han skapat sig en tre
dje likhet mellan valan och sibyllan. Därför att båda enligt hans me
ning äro onda väsen, »derfor venter dem begge samme Skjebne, Under
gang i den sidste Katastrofe». 1 Till bevis härför framdrager han de
båda senast anförda ställena, påstående, att sibyllan å det sistnämda
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
