Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tiäslirift. 1881. 11
SIBYLLINERNA OCH VÖLUSPÅ.
dag gryr ock morgonstjärnan (cpæocpoQOc) uppgår i edra hjärtan» (2 Petr.
1, 19). Västerlandets latinska öfversättning återgaf de sistnämda
orden så: »usque quo dies elucescat, et lucifer oriatur in cordibus
vestris».
Länge nytjades också Lucifer inom västerlandets kyrka såsom ett
mansnamn, hvilket hade kyrklig klang och salvelse. Herr Bang behöfver
väl icke påminnas om den i kyrkohistorien bekante, fanatiskt trinitariske
biskop Lucifer i Cagliari, död år 371. Och länge ljöd i västerlandets
tempel den sköna hymn, hvars fjärde vers lyder:
<r
Jam noctis umbra linquitur,
Polum caligo deserit,
Typusque Christi lucifer
Diem sopitum suscitans
När det af Gregorius genom hans sanktion af Tertullianus’ tolk
ning förberedda omslaget i ordets betydelse inträdde och vardt allmänt,
det öfverlemna vi åt filologerna att afgöra. Hit intills har man an
tagit, att det skedde först i den skolastiska perioden och förnämligast
genom Petrus lombardens Sententice. Därmed må förhålla sig huru
som hälst: visst är, att den ifrågavarande sibyllinens kristne läsare icke
hade någon anledning att föreställa sig djäfvulen bakom skildringens
cpioocpoQog, den vänliga och lyckobådande stjärnan, frälsarens och
frälsningsordets symbol, samt att ej häller bokens författare därtill
gifvit ringaste skäl.
Härmed afsluta vi granskningen af herr Bangs hypotes. Hor
hvilar på förutsättningen, att Völuspåskalden varit kristen och studerat
på grekiska eller iriska språket en kodex af Oracula Sibyllina, funnen
af honom på Irland. Sannolikhetsvärdet af denna förutsättning pröf
vades i den förra afdelningen af denna uppsats. Den som vill anse
en sådan gissning sannolik, han föredrager en tom förmodan framför
frukten af mångåriga vidsträckta och grundliga studier i sibylliukunska
pens historia, framför de enhälliga vitnesbörden af patristikens och medel
tidens literaturer och framför det kyrkliga föreställningssättet under
ett årtusen om de sibyllinska sångernas natur. I denna senare afdelning
hafva vi undersökt halten af de likheter mellan sibyllincrna och Völu
spå, på grund af hvilka herr Bang sände Völuspåskalden till Irland
och lät honom finna sin kodex. Vi vilja icke formulera ett slutom-
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
