Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMISK LITERATUR.
den nya tidens kommunikationsmedel för samhället varder ett behof,
mera befallande än något annat, mera tryckande än i de flesta andra
länder. Järnvägsfrågan har under ett årtionde varit Sveriges stora,
nära nog enda reela ekonomiska fråga, och kommer troligen att spela
denna rol ännu ett par decennier framåt. Hvad Sverige därutinnan
under de senaste åren uträttat, är otroligt eller nästan amerikanskt,
och får man tro de politiska tecknen, lär värre återstå.
Danmark kan med stolthet säga sig vara ett bland Europas väl
försedda järnbanedistrikt det har 718 km. järnväg för hvar 1 mill.
invånare och 358 km. för hvar 10,000 kv.-kilom. areal. Norge står
visserligen långt tillbaka, det har blott 366 km. järnväg för hvar mill,
inv. och eger ej mer än 20,7 km, för hvar 10,000 kv.-km. areal, men
det kan däremot åberopa, att det eger några af de äfventyrligaste
och minst rentabla järnvägssträckor i verlden. Men Sverige har 1,285
km. järnväg för hvar mill. invånare och 132 km. för hvar 10,000 kv.-
kilom. af hela sitt område. Frånräknar man de fem nordligaste länen,
eger det öfriga Sverige 273 km. järnväg på 10,000 kv.km. område.
Sverige har i proportion till folkmängden betydligt mera järnvägar än
något annat europeiskt land, mera än det lilla Schweiz, nästan dub
belt mera än Belgien, hvars folkmängd är nära lika Sveriges, nära
dubbelt mera än Frankrike och Tyskland och en tredjedel mera än
själfva England. Och antager man nu, att Englands kapitalstyrka per
individ är minst tiodubbelt större än Sveriges, framgår däraf, hvad
en dylik ansträngning för Sveriges ekonomi har att betyda.
Det kan väcka förundran, att denna liflighet i järnvägsindustrien,
och de därmed sammanhängande frågornas betydenhet, i Sverige icke
förmått att framkalla någon egentlig järnvägsliteratur eller ens någon
enda mera betydande skrift öfver vårt järnvägssystem och dess mång
faldiga problem. Under svindelperioden 1872—75 framkom en liten
brochure om de enskilda järnvägarna, hvilkens skickligt uppstälda eko
nomiska beräkningar dock icke ännu besannats af verkligheten; un
der år 1879 var järnvägsfrågan föremål för behandling i Stockholms
nationalekonomiska förening och det i dess tidskrift intagna föredrag
af docenten A. Annerstedt utgör ett af de bästa bidragen till denna del
af vår ekonomiska literatur. För öfrigt äro undersökningarna af dessa
spörsmål att söka i ingeniörs-tidskrifter, i ofiiciela betänkanden och i
riksdagshandlingar.
Men det är alldeles naturligt, att Sverige, likasom Norge och i
viss mån äfven Danmark, har endast föga att skaffa med de järnvägs
frågor, som pä kontinenten och i Amerika sysselsätta ekonomer, juri
ster och statsmän. Vi reda oss ännu med allmänna lagen för frågor
om järnvägars ansvars- och ersättningsskyldighet; vi hafva inga strider
med mäktiga monopol-bolag, inga farhågor för järnvägsintressenas riks
fiendtlighet, som oroa statsmännen, och om prof. Wagner här för-
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
