Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMISK LITERATUR.
kunnade sina läror om statssocialismens nödvändighet för järnvägs
kommunikationernas uppehållande, skulle han icke varda förstådd.
De i Tyskland så ifrigt ventilerade frågorna om taxesystemet hafva
i Sverige afhandlats i god ro mellan fackmännen allena och af-
O O
gjorts utan kraftigare försök till inblandning från riksdagens sida, och
det vill synas, som om det invecklade problemet af en samtrafiktaxa
skulle kunna fredligt lösas mellan vederbörande intressenter. Icke
ens vår nya protektionistiska kämpahär har kommit att taga fasta
på furst Bismarcks tarifpolitik för att på allvar styra industrien
med järnvägstaxorna. Nej, hos oss har det gält och gäller ännu att
få så många järnvägar som möjligt, hälst med tillhjälp af statskredit,
och därför äro formerna och vägarna gifna: anslag till halfva kost
naden, lån till två tredjedelar och röster i urnan. Den ekonomiska
literaturen behöfver ej visa något spår af dylik verksamhet. Icke
häller kan eller plägar den ekonomiska literaturen taga hand om det
spörsmål som därnäst, för många i främsta rummet, är af vigt: frågan,
huru enskilda järnvägsbolags dåliga affärer skola utredas utan förlust
för styrelseledamöter och obligationsinnehafvare. De konststycken,
som erfordras för att bevisa, att detta intresse är ett stats- eller all
män-intresse höra naturligtvis mera inom privatekonomiens än inom
nationalekonomiens område.
I brist på ekonomisk literatur å detta fält är den statistiska
af synnerligen framstående vigt. De resp. ländernas officiela järnvägs
statistik har dock ännu ej hunnit längre än till 1879, och det är Sve
riges järnvägstrafikstyrelse, som ombesörjt den sammanfattande öfver
sigten af de tre ländernas förhållanden, uti bihanget till dess senaste
publikation »Allmän svensk järnvägsstatistik». Till de intressanta jäm
förelser denna föranleder skola vi längre fram återkomma.
Om något ekonomiskt spörsmål under de senaste åren varit »brän
nande» i Sverige, har det varit hankfrågan, och dock har året 1880
icke frambragt någon inhemsk literär produkt å detta område. Det
svenska privatbanksystemet är dock en sä egendomlig och intressant
företeelse, att det påkallar våra grannländers uppmärksamhet, och år
1879 hade man att inregistrera en så märkelig skrift som konsul Hæf
ttes De svenske Seddelhanker, hvarjämte dr Leffler i andra upplagan
af sin Leipziger-disputation Die schwedischen Zettelhanken för tyske
läsare gaf en lättfattlig och ganska fullständig öfversigt af våra bank
förhållanden. I år hafva Sverigs private Seddelhanker varit föremål
för en uppsats af cand. jur. J. Heokscher i dansk Nationalekonomisk
Tidsskrift. Förf. har med lofvärd försigtighet inskränkt sig till en ob
jektiv framställning af de officiela publikationernas väsendtliga innehåll,
och ansluter sig icke till någon af de doktriner, som så länge delat
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
