- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1881 /
212

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NATIONALEKONOMISK LITERATUR.
hålla bankerna uppe för omloppsmedlets betryggande. Man förstår ej
detta förhållande, om man ej besinnar, att år 1879 fans bos menige
man i Sveriges rike knapt något annat bytesmedel än privatbanksedlar
och ett jämförelsevis mycket ringa belopp skiljemynt; riksbankens
sedlar voro så fullkomligt utträngda ur rörelsen genom de för sin
egen sedelcirkulation intresserade privatbankerna, att på många ställen
riksbanks-femmor eller -tior voro till utseendet mera okända än
danska, norska eller tyska sedlar, och att uppbördsförvaltningarna
kunde intyga, att uppbörden vore ovcrkställbar, om den ej finge mot
tagas i privatbanksedlar. Förhållandet bar utan tvifvel något för
bättrats genom indragningen af privatbankernas femkrone-sedlar, hvil
ket bufvudsakligen inneburit, att en- och två-kronestycken i silfver
blifvit mera allmänna i rörelsen; men ännu, och så länge den för de
dagliga bebofven oumbärliga tio-kronesedeln är en privatbankernas
sedelvalör, kan man med fog säga, att alla samhällsklassers, de lägstes
som de högstes, hvardagliga bytesmedel förses af enskilda banker, och
att den allmänna rörelsen således är väsendtligen beroende af dessa
bankers förmåga att fullgöra sina förbindelser. Då nu denna förmåga
beror icke blott på tillgången å valuta att betäcka sedlarna, utan lika
mycket, om ej mera, på tillgången å valuta att möta öfriga bankernas
a-vista-förbindelser och kortare depositioner, men lagstiftningen har
ytterst svårt att på ett tillfredsställande sätt betrygga denna förmåga,
ligger det onekligen nära till hands att yrka den allmänna rörel
sens frigörande från beroendet af dylika vanskligheter.
Vi kunna icke lemna dansk Nationalekonomisk Tidsskrift utan att
framhålla detta organs ovanligt framstående förtjänster. Tidskriftens
redaktion har under år 1880 såsom i de föregående fjorton årgångarna
bjudit sina läsare ett rikt och omväxlande innehåll af värdefulla och
populärt hållna uppsatser; den har följt med alla mera framstående
företeelser å det ekonomiska lifvets och de ekonomiska åsigternas
område och stundom meddelat särdeles framstående originaluppsatser.
Särskildt tillkommer förtjänsten häraf hr prof. Scharling, som under
det gångna året bl. a. lemnat en intressant öfversigt öfver »kapital
opsamling, kapitalværdi og kapitaludbytte i Danmark 1878—80». Förf.
visar, huru uppsamlingen af det i bankerna disponibla kapitalet, som
under senare hälften af 1878 häjdades, sedermera i stigande fart har
fortgått därhän, att ökningen aldrig varit så stark som under åren
1879—80. Härmed är naturligtvis icke sagdt, att kapitalbildningen
på det hela under dessa två år varit jämförelsevis ovanligt stor; den
som består i industriela och agrariska förbättringar och anläggningar
har under samma tid nästan fullständigt afstannat, och alt inbesparadt
kapital har i stället sökt gig disponibilitet i banker och statspapper:
en företeelse som varit gemensam för hela verlden och äfven trädt i
dagen i Sverige. Danmark har företett samma egendomliga skådespel,
204

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1881/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free