Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMISK LITERATUR.
som vi här i Sverige för närvarande bevitna. Omedelbart efter den
hotande kris, som öfvergick Danmark 1877—78 och Sverige 1878—79,
och hvarunder förspordes stor fruktan för bankernas skuldsaldo till
vitlandet, omedelbart eller knapt ett år därefter se vi bankernas skuld
till utlandet minskas, försvinna och slutligen förbytas i betydande till
godohafvanden: Nationalbanken har för ögonblicket hela sitt aktie
kapital och mera därtill placeradt i goda »fonds» och hos utländska
korrespondenter. Ej fullt ett år efter de svåra tider, då för de nöd
stälde industriidkarne penningar ej stodo att få mot än så betydande
ränta eller provision, uppträda bankerna som långifvare, högst förlägna
för placeringen af tillströmmande penningekapital, och räntan ned
tryckes till ett minimum. Det behöfs sålunda ej mer än ett eller
annat år af misstro till industriens afkastningsförmåga och af bristande
företagsamhet, för att den fortgående kapitalbildningen hos ett folk
skapar öfverflöd af ledigt kapital, som söker ny användning, och förf.
har utan tvifvel rätt däruti, att, om ej i tid skaffas afledning för dessa
behållningar, söka de sig utlopp i svindelartade företag. En särdeles
märkelig tabell har förf. meddelat öfver 63 danska aktiebolags medel
afkastning under åren 1873—79, hvilken visar, att af dessa bolag 10
aldrig gifvit någon vinst, 6 upplösts med förlust af hela aktiekapitalet,
8 andra under de tre sista åren gått med förlust; 27 bolag lemnat
vinst under 4%, och endast 5 bolag lemnat 10% vinst eller därutöfver.
I medeltal för alla 7 åren hade 61 bolag med kapital af 114 mill. kr.
gifvit behållning af mill. kr. eller 5,7%; fråndrages från det sam
lade vinstbeloppet den kapitalförlust, som flere af bolagen lidit, stannar
behållningen vid 4,92 % »Detta resultat», säger förf. »innehåller ett
så vidt möjligt fullständigt bevis för riktigheten af det påstående, jag i
denna tidskrifts l:a årgång utförligen framstält, eller att det hittills i
alla systematiska framställningar af ekonomien upptagna begreppet
»driftsherrens vinst» blott har sitt berättigande som uttryck för den
rent individuela fördel åtskilliga driftsherrar åtnjuta, men som full
ständigt uppväges af motsvarande förluster, hvilka träffa andra drifts
herrar, och att det följaktligen ej finnes tillräcklig grund att upprätt
hålla den vanliga tredelningen i: arbetslön kapitalränta drifts
vinst, enär den sista, tagen i sin helhet för hela samfundet, upplöser
sig i en illusion, då den ej är något annat än den nödvändiga er
sättningen för de under produktionen lidna kapitalförluster, en assu
ranspremie för driftsherrar, som äro sina egna assuradörer, och af
hvilka därför de lyckosamme uppbära en tilläggspremie till sin kapi
talränta, under det de olycklige icke en gång få ränta på sitt kapital.
Drifts-vinsten är med andra ord blott ett annat uttryck för den del
af kapitalräntan, som alltid plägar betecknas som risk-premie. Aktio
närer i bolag äro just det rätta exemplet på driftsherrar, som icke
äro annat än driftsherrar, d. v. s. som icke personligen taga del i den
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
