- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1881 /
216

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NATIONALEKONOMISK LITERATUK.
på kolsyradt vatten. Dessutom arbetar här tullkomitén med en
enquete i kontinental stil, hvilken redan inhöstat i tusental skriftliga
svaromål på vederbörligen utarbetade frågformulär och under årets
lopp ställer sig till disposition för en hvar, som önskar muntligen
meddela sina bekymmer och erfarenheter. När af alla dessa förbere
delser framkommer ett resultat i digra betänkanden och därefter föl
jande regeringspropositioner, lär det icke slå fel, att andarna vakna
och drabba tillsamman i tal och skrift. Det är således godt hopp om
att, åtminstone för Sveriges vägnar, öfversigten öfver den national
ekonomiska literaturen år 1882 skall varda något rikhaltigare, än den
tidskriften nu kunnat erbjuda.
* * *
E. EDLUND: Uppsatser inom elektricitetsläran, 1875—80, tryckta uti Veten
skaps-Akademiens Ofversigt och Handlingar, Bihanget till dessa, samt Poggen
dorffs ock Wiedemanns Annaler.
Genom de flesta af de talrika och värdefulla uppsatser, om hvilka
denna anmälan handlar, går den ledande tanken att försvara och vidare ut
veckla den af deras författare tidigare framstälda teorien för de elektriska
företeelserna, hvarvid författaren dock får tillfälle att rikta vetenskapen
med flera vigtiga iakttagelser. De af afhandlingarna, som ej omedelbart
beröra nämda teori, stå dock uti sä nära samband med de öfriga, att de
lämpligen böra betraktas i sammanhang med dessa. Sker detta, bilda
samtliga dessa uppsatser en synnerligen intressant insats i några af de
frågor, som nu sysselsätta den vetenskapliga veriden. Den lifliga pole
mik, som de framkallat och uti hvilken de själfva ingått, visar bäst den
uppmärksamhet, de väckt.
Naturvetenskapernas regelbundna utvecklingsgång är, att först iakt
tagelser göras och insamlas, därefter härledas ur dessa vissa lagar, och
slutligen söker man med tillgripande af hypoteser, ju färre och enklare
dess bättre, grunda dessa lagar på ett mera konkret, fysiskt underlag.
Inom flera af fysikens discipliner kan man säga sig redan hafva lyckats
få allmänna grundvalar, hvilka visat sig tillräckliga för uppförandet af den
konstrika bygnaS, som bildas af de dithörande företeelsernas förklaring,
om ock man aldrig får glömma, att äfven dessa grundvalar äro hypote
tiska och en gång kunna utbytas mot andra. Inom elektricitetsläran där
emot råder ännu den största osäkerhet och ett obestämdt trefvande, hvil
ket särskildt framträder, då frågan gäller den dynamiska elektriciteten,
de elektriska strömmarna. Här har man lyckats härleda vissa allmänna,
matematiska lagar, som dock äfven de kunna sägas med bestämdhet gälla
endast inom området för de iakttagelser, ur hvilka de härflutit. Försöken
att fota dessa lagar på en konkret, fysisk grund äro så ofullständiga, att
ännu för ett årtionde sedan så framstående vetenskapsmän som W. Thom
son och Tait uti sin Natural Philosophy kunde förklara dem såsom sna-
208

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1881/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free